“Han kommer aldrig att ändra sig,” sa Maria på enheten för våld i nära relation redan 2018 …

May 7, 2024 § 23 Comments

Screenshot_20240507-070516

ALLA tjurar och tjafsar! Men INTE så här KONSTANT eller KONSEKVENT och på en sån daglig basis i stort och smått år efter år efter år. Eller på det aggressiva sätt det skett, i form missnöje, kritik, irritation, dåligt humör eller “bara” av höjd eller skärpt röst, till rena, långa ‘rants,‘ som liksom aldrig tar slut, om hur dålig man är, som om det rättfärdigar ens dåliga beteende. Gör det? Hur?

“Man” är benägen att säga (eller tänka?) att “LITE får man väl tåla och stå ut med,” både från offrets sida som utomstående vittnens? Offret blir liksom inte “trott” och fattar inte att nån kan vara så dum? Kanske inte förrän offret skadats både psykiskt och/eller fysiskt.

Vad kännetecknar en hälsosam relation?

Healthy

A healthy relationship means that both you and your partner [att BÅDA ‘drar sitt står till stacken’! Lika mycket eller i någorlunda balans] are:

  • Communicative. You talk openly about problems and listen to one another [och detta gäller också i båda riktningar]. You respect each other’s opinions [och det är ingen som helst ursäkt att vara icke respektfull med påståendet, hävdandet, att den ANDRA inte är det! Man tar ansvar för SIN del i det hela! Och beter sig själv som man vill att den andra ska bete sig mot en själv. Ingen är perfekt dock, men det -är ingen ursäkt].

  • Respectful. You value each other’s opinions, feelings, and needs, [något som också gälletr i båda riktningart, och det blir svårt att kräva något av den andra som man inte själv kan leva efter eller inte vill leva efter] and give each other the freedom to be yourself and be loved for who you are [men det är ingen ursäkt för dåligt beteende].

    Trusting. You believe what your partner has to say and don’t feel the need to ‘prove’ each other’s trustworthiness.

  • Honest. You’re honest with each other but can still keep some things private [man försöker inte kolla vad den andra tänker, sagt osv].

  • Equal. You make decisions together and hold each other to the same standards [det har inte D gjort. Olika regler har gällt för honom än för mig]. You and your partner have equal say with regard to major decisions within the relationship [våra diskussioner har blivit maktkamper!]. All partners have access to the resources they need.

  • Setting boundaries. You enjoy spending time apart, alone, or with others. You respect each other’s need for time and space apart. You communicate with each other about what you are and aren’t comfortable with [det har knappt gått med S: när jag reagerat på hans beteende t.ex]

  • Practicing consent. You talk openly about sexual and reproductive choices together. All partners always willingly consent to sexual activity and can safely discuss what you are and aren’t comfortable with [tror S i grund och botten anser att han har rätt till sex. Om den andra partnern har lika stor rätt tror jag han inte ens skulle reflektera över]

  • Parenting supportively. All partners are able to parent in a way that they feel comfortable with. You communicate together about the needs of the child(ren), as well as the needs of the parents.”

Och vad kännetecknar ohälsosamma:

Unhealthy

You may be in an unhealthy relationship if your partner is:

  • Non-communicative. When problems arise, you fight or you don’t discuss them at all [S tror man måste fajtas om allt! När han tagit upp något har det varit aggressivt, jämt skulle jag vilja påstå]. 

  • Disrespectful. You or your partner behave inconsiderately toward the other [reglerna är annorlunda för S och för mig och S har en massa ursäkter för det. Han fick höra ‘Du skulle tjäna på att träna självhävdelse.” Vilket för S har inneburit och innebär fortfarande att han försöker driva igenom sitt och när eller om han ‘ger med sig ‘ så låter han den andra lida för det. Och han ser omsorg och omtanke, givande och tagande som förluster, inte ömsesidighet. Den andra ska ge och han ta emot!? *].

  • Not trusting. You or your partner refuse to believe the other or feel entitled to invade their privacy [S har flera gånger frågat, anklagade, om jag inte litar på honom. Det har inte varit att han frågat sig själv: Litar inte K på mig??? Vad kan jag göra för att skapa tillit och kanske trygghet?]

  • Dishonest. You or your partner lie, omit, or obscure facts.

  • Taking control. You or your partner takes steps to suggest that one’s desires and choices are more important than another’s [stämmer! S har också velat bestämma hur och till vad jag använder mina pengar, i stort och smått. Att han varit irriterad på min röra i kyl och frys, att vi har en massa’crap’ som är ivägen och hindrar HONOM när HAN försöker hitta saker har inte varit föremål för diskussion: ‘Jag tycker detta är ett problem. Vad tycker du? Kan vi göra något?’ Ser S relationer som ständigt pågående krig, där man aggressivt och ‘självhävdavde’ måste ta upp saker? Finns det nån självrannsakan ALLS hos honom? Att hans beteende påverkar den andra och hur? Det betyder ju inte att varken backa eller ångvälta!]

  • Isolating. Your partner restricts your contact with other people, either in person or online [ja, genom att vara sur och nästan otrevlig ibland har det blivit så olustigt att ha folk hemma. Och i alla relationer kanske man haft gräl innan gäster kommit, men INTE på ett SÅ konsekvent sätt som S beter sig!!! Han har alltid varit sur och ofta inte kunnat eller brytt sig om att dölja det]

  • Pressured into sexual activity. One partner uses pressure or guilt against another to coerce them into sexual acts or reproductive choices.

  • Ignoring boundaries. It’s assumed or implied that only one partner is responsible for making informed decisions [detta stämmer också i namn av att S ‘Måste hävda sig!’  Måste han det i alla sammanhang och vid alla tillfällen, i synnerhet med den hon lever med? Konkreta exempel på behovet att göra det med en annan? Vi har inte kunnat diskutera kanske nånting med målet att BÅDA ska bli tillfredsställda! Kanske nånsin! D ser alla mellanhavanden som krig, där man antingen vinner ELLER förlorar. Vadå, glädje att ge? Glädje att man kan ge!?] 

  • Unequal economically. Finances aren’t discussed. Financial decisions are made unilaterally or it’s assumed that only one partner is in charge of finances [S har velat kontrollera hur jag använt mina pengar: vid köp av bil, köp av flygelvagn, fixning av flygeln, att jag bjudit på buffe, betalat för resor och inte minst köpt’ ‘crap’ som det inte finns utrymme för! Vilket HAN enväldigt anser. Att jag ansett att vi haft utrymme gäller inte i denna ‘demokratiska’ relation! Kan inte låta bli att vara sarkastisk. Något som jag inte fått eller skulle få med S nånsin. Hittills har han förbjudit detta. Men gett sig själv tillåtelse! Om han tillåter sig själv borde han hacka i sig att andra också är det!!!??].”

Och vad är en misshandelsrelation?

Abusive

A relationship is abusive when your partner:

  • Communicates harmfully. Your partner communicates or in a way that is hurtful, threatening, insulting, or demeaning [stämmer! För i grund och botten vill S driva igenom sin vilja och bestämma kanske i stort sett ALLT,]

  • Mistreats the other. Your partner doesn’t respect your thoughts, feelings, decisions, opinions, or physical safety [stämmer också! Att han betett sig illa har det alltid funnits ursäkter för].

  • Makes untrue accusations. Your partner accuses you of cheating or breaking the boundaries of your relationship. Your partner may escalate by creating situations where you need to ‘prove’ your trustworthiness, like handing over your social media passwords [har funderat om S under medvetet eller medvetet triggat att jag ska reagera för att han ska få avreagera sig eller få bevis för hur jag är? Låter verkligen högst ohälsosam! Huvaligen!].

  • Controls the other. There’s no equality in your relationship [S har använt detta som ursäkt för att driva igenom sitt utan att bidra till gemensamt beslutsfattande!] One partner makes decisions without the other’s input, or makes all of the decisions in certain parts of the relationship, like finances.

  • Isolates the other. Your partner controls where you travel, who you talk to, or how you spend your time. This often includes physical or emotional isolation from your family and friends [ja, och S:s sätt att göra det har varit att göra det så olustigt han kunnat när vi haft folk hemma eller gjort sociala saker!!! Om det är medveten eller omedvetet vet jag inte, men det spelar ingen roll, resultatet blir detsamma].

  • Forces sexual activity or controls reproductive choices. Your partner forces or pressures you to engage in sexual activity you don’t want to. Your partner controls your reproductive choices by sabotaging birth control, or by pressuring you to have or not have children.

  • Controls finances. Your partner controls the money and access to resources, including preventing you from earning an income or accessing their own income. Having an open, respectful dialogue about finances is not an option [stämmer. Det har alltid varit fajtande om allt. Allt handlar om att vinna eller förlora. Förlorar man, eller storstilat ger med sig, låter man den andra veta om det genom att delta men göra detta väldigt sumulet! Vadå, ‘bestraffa’?].

  • Manipulates children. Your partner uses your children to gain power and control over you, including telling them lies or baseless criticisms about you.”

Terapeut K sa:

“(Du kunde säga:) Ett nedsättande eller kritiskt ord till så är det slut!”

*) Harper West skriver:

Medkänsla, snällhet och altruism är prosociala drag och moraliska beteenden som till stor del är naturliga.” 

S har inte velat sitta ute på altanen och äta på sommaren, jag gillar det. Men S kan inte ge med sig för min skull. För man gör aldrig några “uppoffringar “! Är detta verkligen en uppoffring? Hur? Det har inte S lyckats förklara. 😦

Vi har inte åkt långfärdsskridskor mer en än gång efter S föll och fick en utgjutelse i ena överarmen, troligen av ett skydd. 

S har inte kunnat tänka sig att följa med mig för att finnas till hands om jag skulle plurra i.

Kajaken har vi bara använt två gånger för S gillar inte och vill inte paddla i öppna vatten, vilket jag inte har något emot.

Vem är det som bestämmer här egentligen? 

Och vadå uppoffra sig för den andra och det den vill göra (dessutom: om man gör det blir det ju lättare att “kräva” motsvarande tillbaka!)

Och Sundbornsån

…var ju inget kul att paddla i. Motvind och allt.”

De två, säger TVÅ, gånger vi paddlat med min kajak (,hade det varit Steves kajak hade han varit ivrigare att hitta ställen där HAN hade lust att paddla, och jag hade troligen följt med och inte surat och tjafsat som S gjort båda gångerna. Med följd att jag har tappat lusten att paddla.

Det oerhört smärtsamma är att S, visar, för att inte säga faktiskt demonstrerar, med allt detta och mer därtill, att han inte kan (inte vill eller båda?) sätta sig in i hur den andra upplever saker! Och inte vill eller kan ge det en annan tycker är roligt, vill, känner lust för och till.

Vad blir detta för relation? 

Och så får man leva med hans dåliga humör, missnöje och otillfredsställelse. Utan att han försöker åtgärda det han är missnöjd med!!! Istället klagar han bara. På allt och alla. Andra. Vadå, självrannsakan? Har inte märkt kanske någon sån.

Och, som båda bröderna sa tror jag: är han inte nöjd med hur det är i Sverige så varför flyttar han inte tillbaka? Ja, det undrar jag med. Tror han att MÅSTE vara kvar? 😦 

Och det med självreglering;

Screenshot_20240505-185536

Adam Grant säger att man inte ska trycka ner det man känner, nej, men som vuxen kan man välja hur man reagerar och om man trampar fel kan man försöka rätta till. Det som brukar kallas att reparera.

Och reparera är inte att varken den ena eller den andra ska underordna sig eller att det ska vara en maktkamp, där det handlar om att “vinna eller förlora.” Vad för jäkla relation är det när man har den synen!?

Parterapeut Terry Real pratar om detta i termer av ‘same-as’ och INTE varken ‘one-up’ ELLER ‘one-down.’

I S’s värld måste man fajtas om ALLT och vara på sin vakt och ‘hävda sig’? Och det ska mycket till innan han ser det på ett annorlunda sätt! Sorgligt för alla parter, men inte minst han själv.

‘Jag har inte gjort nånting!’

En radikal transformering skulle behövas och det skulle inte räcka att bara prata med honom. Det har jag försökt redan. Och det finns inte så mycket mer att säga då. 😦

§ 23 Responses to “Han kommer aldrig att ändra sig,” sa Maria på enheten för våld i nära relation redan 2018 …

  • k says:

    Se inte minst kommentarer:

  • k says:

    Påpekat allt HAN gjort på vårt gemensamma ställe. Få se om detta kommer upp nu?

    Han har alltså inte gjort av glädje, omsorg, omtanke?

    Gottman skriver:

    “But keeping a running tally of who has done what for whom, is really a sign of trouble in a marriage.Among happy spouses, one dosen’t load the dishwasher just as a payback because the other cooked, but out of overall positive feelings about the partner and the relationship.”

    Dvs

    “Att föra bok på vem som gjort vad för vem, är verkligen ett tecken på problem i ett äktenskap. Bland lyckliga par fyller inte den ena diskmaskinen bara som betalning för att den andra lagade mat, utan från övergripande positiva känslor för partnern och för relationen.

    Och det betyder inte att man inte kan vara irriterade på varandra, men INTE SÅ KONSTANT OCH KONSEKVENT!!!

    Och utan att balansera det knappt alls med uppskattning av den man lever med t.ex!!!

    Han har ju låtit förstå alla brister jag har, och man kan ju dra slutsatsen att han har mest negativa känslor för mig! Ju!

    Jag är värd att behandlas skit och som om jag vore en soptunna!

    Jag fattar inget; är detta verkligen något att bygga en relation på? VARFÖR har han inte dragit för LÄNGE, LÄNGE SEN? Är inte det obegripligt?

    Jag lurade hit honom? En vuxen man. Nästan 60 år då!

    Tror han att detta genererar positiva känslor mot honom själv?

    Och hans äldsta syster sa för länge sen att han är rädd för att bli övergiven. Så detta är metoden; att trycka ner sin partner så hon inte tror hon är vatten värd? Och det bara HAN som kan stå ut med henne?

    Huvaligen! Tala om drivkraft att trycka ner! Riktigt otäckt!

    Detta är ju så långt från kärlek, omsorg och omtänksamhet man kan komma. 😦

    Man får hoppas att det “bara” varit omedveten manipulation, men jag fick en obehaglig känsla när jag hämtade honom på Arlanda 5 juni 2012 att han tänkte “Nu sitter du fast!” Haha!” Men jag sköt undan den känslan. Hade jag rätt?

    • k says:

      Jag är SUPERLEDSEN och mår SUPERDÅLIGT efter denna relation med allt som förevarit under 12 år. Pga sambon och hans beteende.

      Det är så många sårande saker och beteenden, som inte vägs upp av vad S gjort. Känns väldigt svårt att förlåta.

    • k says:

      Har han gjort det omedvetet? Ingen självinsikt?

  • k says:

    “Du borde säga att ‘you are sorry’!”

    För vad?

    Också S:

    “I’m not going to apologize!!!”

    Vad är då att säga?

  • k says:

    Och man behöver få prata så länge man behöver istället för att trycka ner, för det stämmer inte att “Nu är det väl dags att gå vidare och inte älta detta mer!”

    Det gör snarare att man späder på “ältandet”!

    50:49 in i podden (videon ovan) säger Jacob Ham:

    “.. jag tror att den viktigare poängen att göra här är att omfamna lidande, inte fajta det, inte pusha bort det, att det är en nödvändig del av livet, det är en oundviklig/oundgänglig del av livet, som den första ‘noble truth,’ antar jag, och ändra vår relation till det.”

    Ham berättade att första gången han hörde en klient berätta om sin våldtäktsupplevelse ville han kräkas. Och han sa det till klienten, men på ett sånt sätt så hon kunde relatera till det.

  • k says:

    Jag som utan problem kört till norra och södra Sverige, i Stockholm själv mm har nu problem att köra till närmsta affär!

    Så nedtryckt och nedbruten! Men det tog nästan 12 år. 😦

    Till slut “lyckades” det.

  • k says:

    Kommer han att påpeka allt HAN gjort på vårt gemensamma ställe. Få se om detta kommer upp nu?

    Han har alltså inte gjort av glädje, omsorg, omtanke?

    Gottman skriver:

    “But keeping a running tally of who has done what for whom, is really a sign of trouble in a marriage.Among happy spouses, one dosen’t load the dishwasher just as a payback because the other cooked, but out of overall positive feelings about the partner and the relationship.”

    Dvs

    “Att föra bok på vem som gjort vad för vem, är verkligen ett tecken på problem i ett äktenskap. Bland lyckliga par fyller inte den ena diskmaskinen bara som betalning för att den andra lagade mat, utan från övergripande positiva känslor för partnern och för relationen.

    Och det betyder inte att man kan vara irriterade på varandra, men INTE SÅ KONSTANT OCH KONSEKVENT!!!

    Och utan att balansera det knappt alls med uppskattning av den man lever med!!!

    Han har ju låtit förstå alla brister jag har, och man kan ju dra slutsatsen att han har mest negativa känslor för mig! Ju!

    Jag är värd att behandlas skit och som om jag vore en soptunna!

    Jag fattar inget; är detta verkligen något att bygga en relation på? VARFÖR har han inte dragit för LÄNGE, LÄNGE SEN? Är inte det obegripligt?

    Jag lurade hit honom? En vuxen man. Nästan 60 år då!

    Tror han att detta genererar positiva känslor mot honom själv?

    Och hans äldsta syster sa för länge sen att han är rädd för att bli övergiven. Så detta är metoden; att trycka ner sin partner så hon inte tror hon är vatten värd? Och det bara HAN som kan stå ut med henne?

    Huvaligen! Tala om drivkraft att trycka ner! Riktigt otäckt!

    Detta är ju så långt från kärlek, omsorg och omtänksamhet man kan komma. 😦

    Man får hoppas att det “bara” varit omedveten manipulation, men jag fick en obehaglig känsla när jag hämtade honom på Arlanda 5 juni 2012 att han tänkte “Nu sitter du fast!” Haha!” Men jag sköt undan den känslan. Hade jag rätt?

  • k says:

    2015 sökte jag stödkontakt med psykolog Gerd.

    2018 började jag kolla igenom vad som var mina personliga ägodelar efter S tryckt ner mitt huvud i soffrygg, för jag började fundera på att bryta?

    S har betett sig illa flera gånger. På folkmusiknatta travade han runt med gitarren och behandlade mig som om jag borde försvinna, gå upp i rök. Likadant när vi var ute på dagstur i buss på Irland med Sväfa. Jag fattade ingenting.

    Märker han inte hur han beter sig eller kan sätta sig in i hur den andra reagerar?

  • k says:

    Apropå språket: om jag varit i S:s sits och flyttat hit hade jag nog varit försiktigare med att belasta S med div problem; språket t.ex, eller en massa annat han måste göra för att jag inte obehindrat klarat att navigera en massa saker jag av naturliga skäl inte visste så mycket eller något alls om.

    Han jobbade ju och hans försörjning var viktig. Liksom att han orkade stå på benen – och jag skulle inte varit så sur och irriterad som S varit för att saker inte gått min väg.

    För att inte belasta honom eller stressa upp honom.

    Men så verkar inte S tänka alls! Eller kunna föreställa sig! Inte kunna sätta sig in i. Men han har anklagat mig för att inte kunna sätta sig in i hans sits.

    För mig har det känts som att han helst velat att jag skulle släppa allt och bara ägnat mig åt honom och att navigera nästan hela hans liv! Som om han inte var en vuxen människa! 59 år faktiskt när han flyttade hit!

    “Hur gammal är han (egentligen)?”

    undrade frissa Å.

    “70 år,”

    svarade jag.

    “Det låter ju som om han var ett barn,”‘

    menade hon. Självcentrerad – och väldigt egoistisk. 😦

    Vadå, att jag jobbat heltid och senare nästan heltid, samt under byggprocess jobbat med barnkör, hämtat vatten i kyrkan, dribblat byggeriet. S har inte jobbat alls, utan varit hemma.

    Han borde haft tid med diverse saker! Själv!

    Irriterat har han frågat. Pockande. På dåligt humör. Och JAG har inte respekterat HANS tid. Men har han respekterat min. Läs ovan!

    Är det konstigt att man reagerar? Vilket jag borde för länge sen. Fast jag har försökt. Men han har ju inte velat lyssna.

    Och jag ska lyssna på honom osv. Men gör han allt det han kräver av mig mot mig?

    Blir inte detta lite konstigt?

    Är detta balans? Maktbalans? Fast det är ju jag som bestämt.

    Och det har S använt för att försöka driva igenom sitt! Inte försökt ta upp något för att vi båda ska få en “say so.”

    • k says:

      Om man bett honom har han inte glatt eller villigt gjort utan man har fått förstå hur detta inkräktat på HANS dyrbara tid och frihet och vilken uppoffring han gjort.

      Märk väl: han har aldrig jobbat under dessa snart 12 år!

      Hur menar han?

      Min tid och frihet är inget värd? Och jag har jobbat hela tiden! Fast det är ju skillnad!? Ska man måsta banka in det i andra? Det är mitt fel att han inte förstått detta? Inte förstår det idag heller och kanske aldrig kommer att förstå. Det är synd om honom. Han är ett offer? Offret?

      Offer nästan hela tiden? Utnyttjad och utsugen eller vad 😦

      För mig är detta så obegripligt jag tappat talförmågan? För inte ens min pappa resonerade så!!!

      • k says:

        Och ovanpå det har han varit sur ochp klagande och missnöjd. Jag har inte gjort tillräckligt och inte varit tillräckligt bra, eller vad?

        Hur många skulle ha stått ut så här länge och inte kickat ut honom och bett honom fara och flyga för länge, länge sen?

        Att han anser sig hitlurad ursäktar det när han behandlat mig som skit? Eftersom jag lurat hit honom så får jag stå mitt kast. Eller hur menar han?

      • k says:

        Inte sällan direkt dum och otrevlig mot mig.

      • k says:

        Att man gjort saker för den andra är ingen ursäkt att bete sig dåligt för att man gjort något för nån.

        Och för mig så hjälper man varandra. Det är helt självklart.

      • k says:

        S härmat mitt tonfall när jag inte svarat som han vill. Kan inte beskriva det i ord.

        Inte på ett snällt sätt! HAN “får ‘ och har fått, men inte jag!

      • k says:

        Han har varit väldigt dum väldigt ofta, för att tala ren svenska!

        Oftare än man ska behöva tåla.

        Än nån ska behöva tåla. Och det har inget med hur bra eller dålig nån är.

        Det handlar om rent hyfs.

        Och skulle S själv vilja bli behandlad som han behandlat mig?

        Gyllene regeln och allt.

  • k says:

    Från dag 1 har jag varit supermån om S, men han har svarat med missnöje, klagomål, kritik. Klagade över kalla stänger i min loftsäng och sparkade på dem som en bebis som om det skulle göra skillnad. ‘

    Gjorde inget åt detta, utan jag tog till slut filtar skylde dem.

    Och det är bara en av flera liknande saker han varit missnöjd med.

    Och man kan väl gott säga att jag försörjt honom. Inte minst de första åren i stan, då han under motstånd gick med på att betala 2000 kr för mat per månad. Vi satte in dem på x-kort.

    Minns inte om det var allt han betalade i ett antal år för boende. Och om det var så ärt det ju i retrospektiv otroligt lite. Men jag kan ha glömt något fast jag inte kan komma på vad nu!

  • k says:

    Det har varit en ohälsosam relation. Och det är svårt att tugga i sig.

    Screenshot_20240508-065819Screenshot_20240508-065831Screenshot_20240508-065913Screenshot_20240508-065922Screenshot_20240508-065930Screenshot_20240508-065937Screenshot_20240508-065903Screenshot_20240507-070516

  • k says:

    S har haft folk omkring sig hela tiden, men … Inte vårdat eller odlat dessa. Inte kunnat det.

    Den transformation som skulle behövas kommer aldrig att ske. När den inte skett på 70 år så… ;(

Leave a comment

What’s this?

You are currently reading “Han kommer aldrig att ändra sig,” sa Maria på enheten för våld i nära relation redan 2018 … at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....

meta