Veckans dos av att våga …

July 16, 2018 § Leave a comment

2018.07.16 – Dose of Daring

“Vi är födda för att göra. 

Vi flyttar det vi lär oss från våra huvuden in i våra hjärtan genom våra händer.”

Advertisements

Bara den enkla handlingen att inte längre klandra eller skamingjuta din partner leder troligen till en positiv förändring i relationen. Jag brukade tro att om jag talade om för min fru vad som var fel med henne, skulle hennes svar bli ‘Ja, jag SER det nu! Tack för att du talar om vad som är fel i mitt sätt att vara.’ Till min förvåning hände detta aldrig. Till slut insåg jag att jag tog itu med saker på fel sätt. Att klaga, klandra och göra skamsen var helt enkelt inte en effektiv strategi för att skapa mer kärlek och harmoni med min fru. Så snart jag insåg detta började jag söka efter vad som verkligen skapar mer kärlek och harmoni. Lyckligtvis hjälpte åtskilliga fantastiska strategier mig – uppbackade av faktisk forskning – med vad som kunde funka. Att klandra och ingjuta skam är som en cancer i en relation. Om detta tillåts leva och spridas kan hela relationen sakta vittra bort och dö. Genom att fokusera på de tre idéerna som presenterats här kan ett helt nytt sätt, att handskas med de oundvikliga frustrationerna i ett partnerskap, födas …

July 14, 2018 § 24 Comments

“How to Get Past Blame and Shame and Strengthen Your Relationship”:

“Jag brukade tro att om jag talade om för min fru vad som var fel med henne, skulle hennes svar bli ‘Ja, jag SER det nu! Tack för att du talar om vad som är fel i mitt sätt att vara.’

Till min förvåning hände detta aldrig. Till slut insåg jag att jag tog itu med saker på fel sätt. Att klaga, klandra och göra skamsen var helt enkelt inte en effektiv strategi för att skapa mer kärlek och harmoni med min fru.”

Tvärtom! ÄR det verkligen det den klagande och klandrande vill? Eller vad vill denne? Varför gör den så? Vad vill denne åstadkomma? Är det verkligen en effektiv metod?

“Hallå! Så snart jag insåg detta började jag söka efter vad som verkligen skapar mer kärlek och harmoni. Lyckligtvis hjälpte åtskilliga fantastiska strategier mig – uppbackade av faktisk forskning – med vad som kunde funka. 

Så varför fortsätter så många par att använda ‘klander-och fås-att-skämmas-spelet’ för att försöka få sin maka att ändra sig? Därför att de inte känner till något annat alternativ.”

Snällt uttryckt? Handen på hjärtat; borde man inte nån stans ana att det inte är nån riktigt bra metod? Att det är sårande? Gör ledsen?

“I den här kulturen är det vad som lärs ut. Lyckligtvis finns det tre enkla sätt som kan hjälpa dig att komma över klander och skamingjutande och att komma tillbaka till den kärlek och anknytning som du verkligen önskar [önskar man verkligen det?]”  

Och som utsatt borde man påpeka vad beteendet gör i och med den som blir utsatt. Det där med jag-påståenden …

Positiv intention

Ett sätt som lärde mig att släppa klandrandet och skamingjutandet var att tona in till min frus ‘positiva intention.'”

Inte bara bli irriterad och arg och aggressiv?

“En positiv intention är det GRUNDLÄGGANDE positiva motivet för din partner att sträva efter ett visst beteende.

Men man behöver inte acceptera det! Om klagandet och kritiserandet är riktat mot en. Och framförallt inte om det sker ofta eller blir alltmer förekommande. Man borde ta upp det från början. Ha höga krav från början. Och ta itu medan problem fortfarande är små, så de inte lagras på.

“Till exempel, om din partner klagar en massa, så gillar du troligen inte detta beteende. Dock kan du tona in den positiva intentionen som motiverar det.”

Man får dock vara vaksam, så man inte håller på och tonar in för mycket!? Man kan ju ha mer eller mindre bra sätt att ta upp saker med varandra och behöva sträva efter att förbättra detta.

“Det positiva motivet för att nån klagar kan vara en önskan om mer hjälp eller nöje, eller för att känna sig bättre. Dessa är alla fina saker att önska sig.  Problemet är att din partners STRATEGI för att åstadkomma detta kan vara kontraproduktiv på lång sikt.” 

Och på kort. Hur får man hjälp och hur får man till nöje och att ha kul?

“Att försöka förstå vad din partner slutligen önskar sig utifrån hans eller hennes ‘irriterande’ handlingar/beteende kan vara ett större steg för att upprätta empati. När jag började förstå min frus positiva intention för beteenden som irriterade mig, så var jag bättre förmögen att svara med kärlek och välvilja

Testa själv, nu direkt. Tänk på ett beteende som dina partner har som du inte gillar. Sluta läsa en stund och fokusera verkligen detta. Fråga dig själv ‘Vad kunde den positiva intentionen vara bakom det beteendet?’

Om du kan föreställa dig din partners positiva intention, kommer detta att hjälpa dig att släppa dömandet och tillåta dig att vara mer accepterande. Sånt accepterande hjälper ofta din partner att hitta effektivare metoder för att åstadkomma det han eller hon vill.

Att veta vad DU verkligen vill

Att veta din partners positiva intention är ett fantastiskt sätt att släppa klander och skamingjutande, men det är också din EGEN positiva intention. Vad är du ute efter genom att försöka klandra, ingjuta skam, eller ändra din partner? Med andra ord, om din partner ändrade på alla de sätt du vill, vad skulle du få som du inte har nu?

Bra frågor. Vad vill jag åstadkomma? Vad vill och behöver jag egentligen? Och kan jag åstadkomma detta på ett bättre sätt?

“Vanligtvis försöker vi ytterst att uppleva en annorlunda känsla med vår älskade, sån som mer kärlek, trygghet, tillit, intimitet eller tillhörighet. Tyvärr leder att klandra eller skamingjuta aldrig vår partner till de känslor som vi verkligen vill ha. Därför är det en god idé att hitta en ny strategi för att få det du verkligen vill

Fråga dig själv ‘Vilken är den nya vägen som jag kan interagera med min partner, vilken sannolikt leder till de känslor som jag verkligen önskar?’ Försök att besvara denna fråga så specifikt som du kan. 

Det här dåligbeteendet med andra människor, att inte hålla tillbaka det, är uttryck för att beteendet känns berättigat, rättfärdigt mot den andra personen. Det känns också fel att sitta och låtsas som om alt är frid och fröjd. Då har man hamnat i en moment-22-situation. Hur gör man för att komma vidare? Hur gör man för att inte hamna i denna position? Och borde man försöka nån annan strategi för att komma dit man vill? Och vad är det man vill egentligen?

Ja, “Vad är du ute efter (genom att försöka klandra, ingjuta skam, eller ändra din partner)? Och, OM din partner ändrade på alla de sätt du vill, vad skulle du få som du inte har nu?Skulle du vara nöjd? Ska jag prova ett annat sätt för att komma dit jag vill? Och vilket sätt skulle det i så fall kunna vara? (Är det så smart att envisas med att köra huvudet i väggen stup i kvarten?) Och om man inte är riktigt klar över vad man vill, då blir det svårt att klart och konstruktivt och på ett bra sätt kommunicera det till den andra!?

“När jag frågade mig själv den frågan, blev svaret smärtsamt uppenbart. Den enkla handlingen att avstå från att klandra och ingjuta skam i min fru var uppenbarligen en god start. När jag då tänkte över det mer, insåg jag att ville jag ha trygghet, kärlek och acceptans, då är detta vad jag måste GE till min fru. 

När jag försökte göra detta i början, såg jag hur ofta jag misslyckades med det. Dock, att se mina misstag var del i processen att få till det rätt. Över ett par korta månaders period var jag förvånad över att se att min FRU hade förändrats – hon verkade mycket mer kärleksfull. När jag nämnde detta för henne, svarade hon ‘Jag tyckte att det var DU som hade förändrats. Jag reagerar bara över hur annorlunda du är.’ Som man bäddar får man ligga …

Att fråga dig själv ‘Hur kan jag interagera med min partner på ett sätt som leder till de känslor som jag önskar?’ är en god start. Naturligtvis finns det inget enkelt, rätt svar på den frågan, men om du funderar över den lite grann, kommer dock en del svar att dyka upp. 

Till exempel kanske du inser att små handlingar av snällhet mor din partner, eller att ofta säga det du uppskattar med honom eller henne, att de kan leda till större intimitet, trygghet, eller tillit. [att det man ger ut kommer tillbaka. Fast det där stämmer inte riktigt alltid 😦 ]

Bara den enkla handlingen att inte längre klandra eller ingjuta skam i din partner leder troligen till en positiv förändring i relationen. Likväl finns det många andra sätt att skapa den anknytning som du önskar – så länge som du fokuserar på det du slutligen vill och är villig att släppa gamla, ickeproduktiva vanor

Bara som jag

Ett slutligt, tredje angreppssätt för att komma över klander- och skamingjutandetspelet är att vara förmögen att snabbt släppa klandret vi har på vår partner. 

När vi dömer våra partners uttrycker vi övertygelsen att de inte borde vara på det sätt de är. Jag bekänner att jag ibland blir dömande mot min frus beteende. Emellanåt ser jag att hennes strategi för att tillfredsställa sina önskningar är ineffektiva, eller till och med motsatsen till hennes yttersta mål. Då faller jag in i en känsla av självrättfärdig- och överlägsenhet

Såna gånger säger jag tre magiska ord för att snabbt stoppa mina fördömanden. Dessa tre magiska ord är: ‘Precis som jag.’ 

Orden ‘precis som jag’ är ett väldigt effektivt motgift i klander- och skamingjutningsspelet. Trots allt beter JAG mig ofta på sätt som inte leder till den intimitet jag önskar, så när jag ser detta beteende hos andra, framkallar det medkänsla. 

Vi är alla mänskliga varelser och vi låter alla vår tidigare betingning påverka våra handlingar på menliga sätt då och då. När du ser nånting du inte tycker om hos din partner och du vill släppa dina domar snabbt, försök med orden ‘precis som jag,’ och notera hur det får dig att känna. För mig för det ofta upp en känsla av medkänsla – eller, åtminstone, hjälper det mig att släppa mina domar snabbare.

Att klandra och ingjuta skam är som en cancer i en relation. Om detta tillåts leva och spridas kan hela relationen sakta vittra bort och dö. Genom att fokusera på de tre idéerna som presenterats här kan ett helt nytt sätt, att handskas med de oundvikliga frustrationerna i ett partnerskap, födas.

Dock kräver det övning. På grund av avsaknaden av skavanker hos oss själva, har vi lärt oss att klandra och ingjuta skam i varandra, trots det faktum att såna beteenden inte ger oss det vi vill ha. I den här kulturen är detta vad vi lärt oss. Lyckligtvis finns det tre enkla sätt som kan hjälpa par att komma över klander och ingjutande av skam och komma tillbaka till den kärlek och anknytning som de verkligen önskar.

Så snart som du lärt dig nyckelsätten att komma förbi klander och ingjutande av skam, kommer din partner sannolikt att belöna dig med mycket mer kärlek och mycket mindre konflikt.

 

Media och allmänhet agerar väldigt chockerade. Hur kunde en man med en sån fantastisk offentlig image, tillika kvinnorättsadvokat, visa sig vara en våldsam misshandlare? Jag önskar att människor inte var så förvånade. De av oss som arbetar i fältet våld i hemmet har i decennier försökt få människor att sluta låta sig luras av hur misshandlare kommer undan i det offentliga … 

July 11, 2018 § Leave a comment

ERIC SCHNEIDERMAN IS NOT A SURPRISE — HE’S A CLASSIC” eller “Eric Scheniderman är inte förvånande, han är klassisk”:

Media och allmänhet agerar väldigt chockerade angående Eric Scheiderman [en Martin Timell etc här i Sverige, även om Timell nu gått fri! I brist på tillräckliga bevis?]. Hur kunde en man med en sån fantastisk offentlig image, tillika kvinnorättsadvokat, visa sig vara en våldsam misshandlare? 

Jag önskar att människor inte var så förvånade. De av oss som arbetar i fältet våld i hemmet har i decennier försökt få människor att sluta låta sig luras av hur misshandlare kommer undan i det offentliga. 

Här är några nyckelpunkter som jag skulle vilja fästa människors uppmärksamhet på (jag skulle faktiskt ha lust att skrika ut dem) om detta fall: 

* En av Eric Schneidermans offer, Tanya Selvaratnam, beskriver honom som en ‘Dr. Jekyll oc Mr. Hyde’-personlighet. Denna OFFENTLIGA VS. PRIVATA SPLITTRING i beteendet hos män som slår kvinnor är normen, inte undantagen, och det är dags för människor att sluta agera förvånade över detta

De av oss som arbetar och forskar på våld i hemmet har talat och skrivit om denna splittring i över trettio år. De flesta misshandlare odlar en positiv offentlig image, vilken leder till att observatörer upprepat säger ‘Åh, jag tvivlar på det, han ser inte ut att vara den typen alls.’ Att sätta upp en fin offentlig fasad är typiskt.  

* Hur kan Schneiderman leva med skenheligheten av att ge sig själv rollen som en kvinnornas förkämpe, och göra såna översvallande påståenden som ‘Om en kvinna inte kan kontrollera sin egen kropp, är hon inte verkligt jämlik’?

Svaret ligger i några nyckelaspekter på hur misshandlande män tänker, däribland:

  —   Att se sig själv som speciell och [seglande] ovanför allt detta, så hans eget beteende inte räknas. 

  —   Att känna att kvinnor är skyldiga honom tacksamhet, tjänstgöring och lydnad som motprestation för allt positivt som han nånsin gjort för dem. 

  —  Att övertyga sig själv om att kvinnor, i detta fall, älskar att misshandlas, fastän han [själv] förklarar hur upprörd han är när andra män gör det. 

Återigen det som är mest häpnadsväckande rörande dessa attityder är hur vanliga de är:  Schneiderman är förenad i det här sättet att tänka med nästan alla män som är våldsamma eller sexuellt utnyttjande mot kvinnor. 

*   Alkohol är inte anledningen till Schneidermans våldsamhet och misshandelssätt. Hans tidigare partners beskriver hur han misshandlade dem när de sa nej till sex; hur han förminskade dem intellektuellt; hur han pressade dem att ändra sina kroppar för att behaga honom mer; hur han hotade att döda dem om de försökte lämna honom. 

Detta är inte en berusads utbrott; de är djupt rotade misshandelsmönster, som han använde dag ut och dag in. Alkohol kan inte plötsligt göra så att en man börjar se sin partner som ett objekt han äger och vars hela liv ska vara underkuvat hans – vilket är det sätt Schneiderman opererade. 

Alkohol är en ofta använd ursäkt bland män som slår och det är exakt vad det är; EN URSÄKT. Det finns massor av alkoholister som INTE angriper kvinnor. 

*   Schneiderman bara dryper av BERÄTTIGANDE. Och det är väl bekräftat som en av grundkännetecknen på män som misshandlar kvinnor. Misshandlare tänker att de har rätt att behandla kvinnor på det sätt som de gör och de klandrar undantagslöst sina offer

Det är anledningen att de är så chockerade när det slutar med att de får stå ansikte mot ansikte med faktiska konsekvenser, antingen från rättssystemet, eller från sina arbetsgivare, eller från offentlig opinion. När misshandlaren faktiskt hålls ansvarig hävdar han alltid att vi inte är rättvisa mot honom. Schneidermans harm är troligen äkta – men det är för att han känner sig så STÖRANDE RÄTTFÄRDIGAD i det han har gjort.

*  Trots att bevisen mot Schneiderman redan är överväldigande – och en massa kommer nog att komma ut ytterligare – tror han fortfarande att han kan handskas med dem genom FÖRNEKANDE

Misshandlare tror att om de säger att problemet inte existerar, då existerar det inte. Media och det offentliga tenderar att lägga för mycket vikt på såna förnekanden; misshandlare är väl till mods och skickliga att berätta såna lögner om allt som är relaterat till deras historia av övergrepp, sexuell misshandel eller att psykologiskt attackera sina partners. Och saken är, det fungerar vanligtvis; om de bara låter uppriktiga kan de berätta de mest upprörande lögner och lyckas få folk att misskreditera offren. 

Ett fejkat förnekande och ett ärligt förnekande låter vanligtvis exakt likadant. Vi måste bedöma bevisen – inklusive den enorma tyngd från mångfaldiga trovärdiga rapporter från offer i detta fall – och inte tro att vi kan avgöra genom att bedöma uppriktigheten i de förnekanden som kommer från den anklagade.   

*   I  uppmärksammade misshandels- och sexualövergreppsfall visar det sig vanligtvis att andra människor i viktiga positioner har SKYDDAT LAGBRYTARE en lång tid. det finns redan tecken av detta, att lyckas ta sig ut, i Schneidermans fall. Som samhälle behöver vi  införa konsekvenser på de inflytelserika människor som skyddar lagbrytaren, inte bara på mannen själv. Annars kommer vi inte att lyckas att stoppa våld och övergrepp mot kvinnor.” 

 

Bara arbete och ingen lek … Vi vet hur ordstävet går. Men handen på hjärtat, när var du och din partner LEKFULLA med varandra senast? Som att ni hade ett slumpartat party i ert vardagsrum eller hoppade i en pool tillsammans med kläderna på eller retade varandra till ni båda brast ut i skratt? Visst, relationer kan vara en massa arbete. Och för att fungera verkligt bra, kräver de att vi är avsiktliga, uppmärksamma, eftertänksamma och respektfulla.  Men de behöver vara lekfulla, också …

July 10, 2018 § Leave a comment

MarriageMinuteLogo-013.png

Bara arbete och ingen lek …

Vi vet hur ordstävet går. Men handen på hjärtat, när var du och din partner LEKFULLA med varandra senast?  

Som att ni hade ett slumpartat party i ert vardagsrum eller hoppade i en pool tillsammans med kläderna på eller retade varandra till ni båda brast ut i skratt? 

Visst, relationer kan vara en massa arbete. Och för att fungera verkligt bra, kräver de att vi är avsiktliga, uppmärksamma, eftertänksamma och respektfulla. 

Men de behöver vara lekfulla, också. Till och med larviga! Att skratta tillsammans är alltid ett underbart sätt att knyta an. Och att ha roligt tillsammans är ett fantastiskt sätt att finna befrielse från det allvarsamma i livet. 

Och att göra det med din partner kan leda till goda minnen och positiva upplevelser. Ha kul tillsammans. Gör det till en anknytningsritual. Vad har du att förlora?

Relaterade bloggpostningar:

Du ska inte tro att du inte är något – respektera andra som dem de är. Och om att sätta hälsosamma gränser …

July 10, 2018 § 13 Comments

36853565_10155679496712849_4016489484907446272_n.jpg

Man kanske måste starta som det står i bilden ovan? “Du ska inte tro att du inte är något – respektera andra som dem de är.” Man måste i tillräcklig grad tycka att man är värd bra behandling för att kunna sätta bra gränser. 😦

Att sätta gräns för vad som är acceptabelt eller inte, hur jag vill eller inte vill bli behandlad, snarare än att använda självhävdelse, vore bättre?

Ta reda på vad jag vill, inte vill och låta det leda mig att kommunicera ut det på ett bra sätt.

“10 Steps to Setting Healthy Boundaries” eller “10 steg för att sätta hälsosamma gränser,såna som jag och andra mår gott av, från bloggen “Lyckligt ofullkomlig/icke perfekt”:

“Att sätta gränser kommer inte så lätt eller naturligt för en massa människor, men du kan lära dig att sätta hälsosamma gränser. Jag ska dela tio tips som jag finner hjälpsamma.

I min senaste postning, ‘Vad är hälsosamma gränser och varför behöver jag dem?,’ berättade jag om min vän Chris som kämpade med att sätta gräns mot sin granne. Chris upplevelse demonstrerade att vi behöver gränser i alla våra relationer och att gränser upprättar förväntningar och kommunicerar hur vi vill bli behandlade [eller inte vill bli behandlade]. 

Exempel på gränser:

  • Karla och Mark har två små barn. Marks föräldrar har en ny hund som verkar aggressiv och Mark känner sig inte bekväm med hunden runt sina ungar. Han talar om för sina föräldrar att deras hund inte är välkommen till hans hus och att han inte kommer att ta sina barn till deras hus såvida inte hunden är i garaget.
  • En överenskommelse för rumskamrater (konceptet är inte så absurt som det låter /…/) som bestämmer/fastställer förväntningar om städning, mat och oljud.
  • Att tala om för din chef att du inte kan arbeta ikväll.
  • Ha en personlig policy att inte låna pengar till familjemedlemmar.

10 steg att sätta gränser:

1. Att klart identifiera dina gränser [för dig själv först].

Gör klart för dig själv om vad den gräns är som du behöver sätta./…/ Om du inte är klar över detta, kommer du inte att kunna kommunicera dina förväntningar. En urvattnad gräns är inte effektiv. Tillbringa tid att fundera ut vad du behöver innan du går till handling.

[att först identifiera vad jag egentligen vill och behöver. Inte alltid lätt! För vi är oftast lärda att tänka på andra, men vi behöver också lära oss konsten att tänka på oss själva – också!]

2. Förstå VARFÖR du behöver denna gräns.

Detta är din motivation för att sätta denna gräns. Om du inte har en övertygande anledning, varför ska du då fullfölja med att sätta en gräns som är utanför din bekvämlighetszon?

[inte heller lätt, men kan vara värd att försöka lära sig]

3. Var rakt på sak/uppriktig/ärlig.

Var inte kryptisk eller avsiktligt vag genom att tänka att du ska spara någons känslor eller undvika en konflikt. Det snällaste och mest lyckosamma angreppssättet är att vara direkt. Säg det du menar och mena det du säger.

[inte heller lätt, på grund av vår uppfostran].

4. Ursäkta inte eller ge långa förklaringar.

Detta sorts beteende underminerar din auktoritet och ger intrycket att du gör nånting fel som kräver en ursäkt eller ett rättfärdigande.

[skyll inte på den andra och använd jag-påståenden se tidigare bloggningar, bland annat denna.]

5. Använd en lugn och hövlig ton. 

Håll din egen vrede i schack. Försök INTE att sätta gränser mitt under en dispyt. Du vill att ditt budskap ska höras. Att skrika, använda sarkasmer eller en nedlåtande ton gör alla att andra blir försvarsinställda, och DISTRAHERADE från den verkliga saken.  

6. Starta alltid med hårdare/stramare gränser.

Det är alltid lättare att lossa hårdare gränser än att göra lösa gränser stramare. Jag ser så många människor som gör detta misstag.

[ja, det var det där med att ha höga krav från början i en relation och att helst ta itu med problem i en relation så tidigt som möjligt. Då är det lättare att ta itu med dem innan en massa ilska och bitterhet byggts upp].

När du träffar en ny vän eller börjar ett nytt jobb, vill du naturligt göra ett gott intryck, vara trevlig och passa in. Som resultat är det sannolikt att man överanstränger sig själv, går med på åtaganden eller sätt att se som inte känns riktigt bra för en själv. Att vara människobehagande resulterar i lösa eller svaga gränser som är svåra att dra åt.

[så som kvinnor traditionellt uppfostrats, men många män är nog också såna].

Till exempel sätter du en klar förväntan på ditt ex att du inte vill att hon kommer in i ditt hus när hon kommer tillbaka med barnen. Från denna fasta gräns är det lättare att sen invitera henne, om du känner att det känns passande. Det är mycket svårare att senare säga åt henne att hon inte kan komma in när du initialt gett henne fri tillgång till ditt hem. 

7. Ta itu med en kränkning av en gräns tidigt. 

Små problem är alltid lättare att hantera. Vänta inte till nån kränkt din gräns ett dussin gånger innan du talar ut. Det är inte rättvist att ta för givet att andra känner till dina gränser förrän du har förklarat dem.

[Men ibland är gränskränkningarna så grova så att man inte kan, eller bör, lasta sig själv och en del människor kan vara lite ‘gränslösa’ ].

Inte heller är det rättvist att ‘ändra reglerna’ och abrupt tala om för din kusin att du inte kommer att hjälpa henne att betala henne hyra sen du gjort det med ett leende i ditt ansikte de senaste tre månaderna. 

8. Gör det inte personligt.

Att sätta en gräns är inte en personlig attack.

[bör inte vara det, det där med att inte rikta in sig på den andras personlighet, den andra som som person eller dennes defekter. Se återigen denna postning].

Gina gick generöst med på att köra sin medarbetare Maggie hem medan Maggies bil var på verkstad. Gina gillar att åka omedelbart, så hon blev irriterad över att behöva vänta 10-15 minuter efter skiftet för att Maggie småpratar och är social. Efter tre dagar med detta fräser hon: ‘Maggie, du är verkligen hänsynslös. Ser du inte att jag väntar på dig? Du är så otacksam! Du kan ta bussen hem!’

Notera skillnaden när Gina använder ett ‘jag-påstående’ och lämnar den personliga attacken, ‘Maggie, jag behöver åka hem direkt efter arbetet. Jag är glad att ge dig skjuts, men jag kan inte vänta mer än fem minuter på dig. Så om du behöver mera tid kan jag inte skjutsa dig hem.’

9. Använd ett stödsystem.

Att börja sätta gränser är tufft! Det kan föra upp en massa frågor, obekväma känslor och självtvivel. Att ha ett stödsystem är ovärderligt närhelst du gör nånting utmanande. 

9. Lita på din intuition. 

Se till att sakta ner och tona in dig själv. Var uppmärksam på vad du känner. Vad säger dig din magkänsla? Om det känns fel, gör en förändring

Att följa dessa tio steg kommer att guida dig mot att sätta och upprätthålla hälsosamma gränser. Och kom ihåg att hälsosamma gränser inte bara är bra för dig, utan de är bra för alla. 

Du kanske också skulle gilla att läsa: 

Varför du säger ja, när du egentligen menar nej.

Guide att säga nej  för den som alltid vill behaga .

Sammanfattning:

10-Steps-to-Setting-Boundaries

Många människor tänker att verklig konversation är förenad med att göra så att du själv låter intressant för andra, när det faktiskt handlar om att vara INTRESSERAD AV ANDRA OCH ATT LYSSNA. I dagens galna värld av teknologi, höghastighetsjobb och överstimulering är vi kulturellt tvingade in i en synbarligen gränslös störtflod av ytligt pladder. Medan småprat är harmlöst och ofta otroligt effektivt för att upprätthålla en vänlig miljö i jobbet vid kaffeautomaten, så är konstant ytlig konversation förgörande för varje intim relation …

July 4, 2018 § 26 Comments

What-Makes-Love-Last_1

John Gottman skriver på s 97 om “kollektiv monolog,” ett begrepp Jean Piaget myntade om förskolebarn, men som Gottman tycker karaktäriserar många vuxenkommunikationer också. (i vår kultur idag handlar det väldigt mycket om att sälja sig själv och framhålla sig själv och således att göra sig själv intressant. Vi har slutat vara intresserade av andra och att lyssna på andra).

“Ytligt småprat är motsatsen till ‘intonad konversation’ /…/ … att frekvent prata förbi varandra är vanligt också i långtidsrelationer – och mellan ett par så skadar det. Sånt tala-i-kors-prat hindrar partners från att åstadkomma den sorts närhet som konsoliderar ett band/anknytning. 

Många människor tänker att verklig konversation är förenad med att göra så att du själv låter intressant för andra, när det faktiskt handlar om att vara INTRESSERAD AV ANDRA OCH ATT LYSSNA. 

I de kommande kapitlen kommer jag att visa er hur man kan använda skickligheten att ställa in sig för att undvika kontraproduktiv ‘kollektiv monolog’ under argumentering. Men vänta inte till en konflikt dyker upp innan du förverkligar detta angreppssätt. Intonad konversation i vardagslivet är nödvändig för att hålla vilken relation som helst vid liv.”

Han skriver om att …

“… att anförtro sig åt sin partner.”

Kräver tillit, men kan också befrämja större och större tillit. Kan skapa en god, uppåtgående spiral.

“Nyckeln är det jag kallar ‘konsten att ha en intim konversation’ [och då handlar det inte om sex nödvändigtvis, utan om alla slags känslor, och det senare är nog till och med svårare än det förra!], vilken verkligen är nybörjarens angreppssätt till ‘intonad konversation.’ 

Intim konversation kräver inte att ni diskuterar konflikter eller känsliga ämnen. Det handlar bara om ATT TALA.  

Du kan applicera dessa konversationsförmågor utan att din partner vet det dock, naturligtvis, men ju mer ni arbetar tillsammans på processen, desto bättre. 

Denna metod avmystifierar intoningsprocessen genom att bryta ner den i fyra steg. Du behöver inte vara en ‘social person’ [‘people person] för att bemästra den. Jag lärde Glenn den, en medelålders ingenjör, som var en självutnämnd surkart. Han berömde sig av att inte ha några behov. Han sa till mig ‘Människor som behöver människor är alltid besvikna och mår miserabelt.’ 

Att småprata fanns på hans ‘att-undvika-lista.’ Han såg ner på, struntade i arbetsrelaterade banketter och retreater därför att de krävde social interaktion. Och ändå så gick han med på att lära sig mitt angreppssätt, därför att hans känslomässiga distans var frustrerande för hans fru sen tjugo år. Hon kände sig så ensam i äktenskapet att hon funderade på att lämna honom. 

Hans två tonårsdöttrar kände sig också fjärmade. De sa att att leva med honom var som att ha en vresig främling under förutsättningarna att han inte skulle bry sig om om de sprang snyftande från rummet. 

I terapin medgav Glenn till mig att han inte visste hur han skulle kunna komma närmare dem. Att förvärva dessa förmågor räddade hans relation med familjen. 

Det fanns parallella förtjänster också. Under en session rapporterade Glenn med förtjusning, att på en tillställning nyligen i arbetet satt han bredvid en medarbetare som han alltid försökte undvika därför att hon ‘pratade för mycket.’ I slutet av måltiden, under vilken han använde sig av de fyra förmågorna, utbrast kvinnan med förvåning att han var en så trevlig person. Med ett skrockande beklagade han sig för mig att att lära sig att ‘tona in’ höll på att förstöra hans rykte. 

Här är förmågorna som jag lärt Glenn och oräkneligt antal andra. Se dem som en biljett till din partners inre värld. För att integrera dem i dagligt liv, rekommenderar jag par att schemalägga regelbundna ‘Hur var din dag”‘-prat genom att använda denna metod för att kolla av och återknyta.” 

Kommer att översätta vidare, men här är de fyra förmågorna:

  1. Sätt ord på dina känslor [se också här]
  2. Fråga förutsättningslösa frågor
  3. Följ upp med redogörelser som fördjupar anknytning
  4. Uttryck medkänsla och empati

 

Where Am I?

You are currently browsing the Uncategorized category at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....