“Feminazis” – eller såna som Donald Trump utnyttjar arga, vita mäns våldsamma raseri, vilket ger dem samhälleligt bifall att göra som de behagar …

June 23, 2017 § 5 Comments

Först vill jag klargöra att jag är kvinna och för feminism, samt röstar socialistiskt.

Göran Greider i “Dalarna behöver mer feminism!”:

“Feminism handlar heller inte i första hand om könet kvinna, utan är ett stort försök av den mänskliga tanken att förstå och förändra det mest komplicerade som existerar i ett samhälle: Könskontraktet, genusordningen, det vill säga de finstilta och oftast outsagda och nedärvda relationer som formar och regisserar könets teater.

Feminismen i vid mening är projektet att befria både män och kvinnor ur traditionens makt./…/

Feminism innebär ofta kritik av det som brukar kallas ekonomism: att den enda måttstocken på allt det vi gör är den företagsekonomiska lönsamheten.

Borgerliga debattörer verkar oftare vara mer intresserade av att ‘företaget’ landstinget ska gå med vinst, än att landstinget levererar likvärdig sjukvård och fixar bra villkor för sina anställda.

Ofta, men inte alltid, sammanfaller ståndpunkterna på den vänstra halvan av politiken med de feministiska ståndpunkterna. Och det har inte alltid med man eller kvinna att göra./…/

Ändå är det knappast de borgerliga, kvinnliga partiledarna som går i bräschen för jämställdheten.”

Läser “Från Man till Människa” och får funderingar över samhällsklimatet och framväxten av främlingshat. Osorterade tankar följer:

Könsroller var tydligare förr. Diverse andra roller var tydligare förr också? Det gav troligen trygghet och en återgång till detta känns förmodligen som en återgång till något tryggt. Allra mest för en viss kategori av människor, med en viss tidigare historia?

De här rollerna var dock begränsande på en massa olika sätt, något man inte tänkt på eller förnekar.

Då skulle göra på ett visst sätt, leva på ett visst sätt. Män bland annat har fått undertrycka mänskliga sidor, med allt vad det innebär för dem själva och deras livskvalitet, men också vad det inneburit för dem de levt med inte minst, fruar och barn.

För dem som dessa roller inte stämde särskilt väl med deras personligheter eller som fostrats väldigt auktoritärt in i dessa roller kunde livet bli väldigt svårt och få stora konsekvenser.

Man fick inte utvecklas utifrån en viss ram. Kvinnor har erövrat nya områden, men män har inte riktigt hängt med och arga vita män har skapats.

Välbeställda kvinnor led av depressioner, personer som Claes Schmidt/Sara Lund fick leva i garderoben, skrivande människor sågs på med misstro, ägna sig åt musik eller teater var inget riktigt att syssla med osv. Det är tveksamt om det är något att längta tillbaka till! Men vi måste finna oss tillrätta i denna nya värld, där alla borde få existera. Så länge man inte skadar nån.

Och den här övergången är inte enkel i olika grad för ganska många människor. Går kanske inte helt smärtfritt för nån, men är ändå nödvändig?

Se “Why I Have No Sympathy for Angry White Men” eller “Varför jag inte har någon medkänsla med arga, vita män”:

“The media promotes their victim narrative 24-7. Donald Trump exploits their violent rage. Which gives white men a free pass to do as they will.”

Dvs han får och bör “assert himself” bland annat!

“Even Madder Men – ‘Angry White Men,’ by Michael Kimmel”:

“The characters populating Michael Kimmel’s new book, ‘Angry White Men,’ are familiar types: Rush Limbaugh’s ditto­heads [nickedocka, ja-sägare], neo-Nazis, wife beaters, rampaging shooters and the divorced rageaholics [de som lider av aggressionsmissbruk, ungefär?] of the men’s rights movement.

Crowded together under one banner, they make for a scary and unpleasant lot: full of fury and blaming everyone but themselves for their problems.

Mostly, they blame women: ex-wives, would-be girlfriends, the phantom black women who stole their jobs.

The editor of a men’s rights website proclaims, ‘The real question here is not whether these women deserve the business end of a right hook, they obviously do, and some of them deserve one hard enough to leave them in an unconscious, innocuous pile on the ground.’ [‘lämnas i en medvetslös, ofarlig hög på marken,’ förtjänar alltså kvinnor proklamerar chefredaktören för en mansrättswebbsida].

Kimmel, a sociologist at Stony Brook University in New York, is unusually adventurous for an academic. As he did in his last book, ‘Guyland: The Perilous World Where Boys Become Men,’ here, he ventures into unfamiliar territory and finds himself engaged in the kinds of conversations he is unlikely to have at department meetings./…/

A longtime feminist, Kimmel maintains a delicate balance when handling his sources. He wants to be sympathetic to the people he interviews and yet loyal to his academic principles.

After a series of humbling recessions and other economic shifts, men like Rick feel emasculated and humiliated, he writes, ‘betrayed by the country they love, discarded like trash on the side of the information superhighway.’

Their sin, according to Kimmel, is a failure to adjust. These guys refuse to admit they’ve been handed privilege all these years by a world that puts white men on top. White men, he writes, ‘have been running with the wind at our backs all these years,’ and ‘what we think of as ‘fairness’ to us has been built on the backs of others.’

Failing to concede this, men get stuck in a permanent dysfunction Kimmel calls ‘aggrieved entitlement,’ [sårat berättigande, terapeuten Ronald Levant skriver om ‘destruktivt berättigande’ rörande män] in which they ‘refuse to even be dragged kicking and screaming into that inevitable future’ of greater gender and racial equality.”

Jämlikhet gagnar alla, män som kvinnor, hög som låg.

“Instead they rage, not at the corporate overlords who have actually shipped their jobs overseas but at the amorphous feminists, or more likely ‘feminazis,’ who have stolen American manhood.

[Ungefär: Istället för att vara rasande på företagspamparna som faktiskt har skeppat deras jobb över haven, så riktar de raseriet mot formlösa feminister eller mer sannolikt ‘faminazis’ [Rush Limbaugh myntade begreppet ‘feminazis,’ ett nedsättande uttryck för liberala feminister…] som [de påstår] har stulit amerikansk manlighet]./…/

Kimmel’s hope is that more men will give up their sense of entitlement and accept a gentler, fairer notion of what it means to be a man. That’s the right ideal, and pop culture has been helping him along, providing ever more TV shows portraying working-class men as loving fathers.

Kimmel’s own book, too, offers evidence that men are making adjustments, choosing to be active parents or attending batterer support groups in an effort to change.

But in the short term, class inequalities loom larger than gender or race. You won’t easily convince Rick or the other men in the book that, due to the long arc of male privilege over the course of world history, he owes something to the likes of Barack Obama or Sheryl Sandberg, or to a sociology professor who lives in New York.”

Troligen sant! Men dessa arga, vita män envisas att rösta på politik som snarare förvärrar de problem de har! 😦

Eller kan vi få se något som detta:

Advertisements

§ 5 Responses to “Feminazis” – eller såna som Donald Trump utnyttjar arga, vita mäns våldsamma raseri, vilket ger dem samhälleligt bifall att göra som de behagar …

  • k says:

    Och hon behandlas inte som ett subjekt (dvs inte som en levande människa med känslor och tankar), utan som ett objekt! Dock har detta troligen med hur han uppfattar sig själv nånstans, samt med sånt nån/några andra långt före henne är ansvariga för!?

    Detta har verkligen skapat problem för honom och dem som stått honom närmast och som levt med honom: två fruar, en son och nuvarande sambo. För relationer och hela livskvalitet och liv! Så mycket han gått miste om! 😦

    Det sorgliga är att han inte verkar se eller uppfatta all omtanke, omsorg och bry-sig-om som hon har visat och fortfarande visar trots allt hackande på och anklagande av henne! 😦

    Är det konstigt att sambon blir både arg och ledsen???

    Hon är inte en perfekt ängel, men ser honom mer som subjekt än han ser henne som subjekt skulle jag vilja påstå. Och det är så kvinnor traditionellt uppfostrats: att ta hänsyn till motpartens känslor…

  • Kajsa says:

    HAN kräver respekt, men visar inte sån tillbaka! Han har rätt till respekt, men det är inte riktigt ömsesidigt!

    Han är överkänslig för att bli avbruten, men då borde han låta henne prata och inte avbryta henne! Om han nu verkligen vill leva efter den gyllene regeln!

    Men jag tror denna överkänslighet handlar om att han inte vill lyssna eller höra!

    Återigen, om han vill leva efter den gyllene regeln kunde han föregå med gott exempel och lyssna respektfullt.

    HAN har rätt att sätta gränser, men det har inte hon.

    Är det bara hennes beteende det hänger på?

    Det är ju ingen riktigt bra grund för att skapa en god relation!

  • k says:

    “… blaming everyone but themselves for their problems.

    Mostly, they blame women: ex-wives, would-be girlfriends/…/

    Kimmel’s hope is that more men will give up their sense of entitlement and accept a gentler, fairer notion of what it means to be a man.”

  • k says:

    FB_IMG_1498180120614

    “Cissi Wallin: Jag är 32 år och redan mätt på manlig närvaro”:

    “‘Sådana som du gör så dålig reklam för feminism’. Jodå, den får jag ofta. Nästan alltid från män som oombedda känt sig nödgade att servera en en recension om hur just jag (eller annan random kvinna) gör feminism.

    Mitt standardsvar är numer: ‘…och du gör så dålig reklam för män’.

    För alldeles för många av er grabbar gör ju det. Dålig reklam för manssläktet i stort.

    Vår, enligt er, dumma och dåliga feminism är ju bara en totalt rimlig reaktion på just detta.

    På detta epidemiskt vandrande messiaskomplex med taggtråd i käften. Tänk. Att jag blott är 32 år och redan så mätt på manlig närvaro. Som en 90-årig gammal hagga som fått nog efter nästan ett sekel av bullshit. Ändå är jag så imponerande from.

    Man kunde ju ha gjort en Valerie Solanas för längesen men man tragglar istället på med det där upplärda tålamodet.

    Hej å hå, ännu en manlig jättebäbis med till synes kvaddad empatiförmåga på ingång! Fram med guld, rökelse och myrra! Och en mjuk fleecefilt för det lättstötta kill-egot i beredskap.”

    Jo, just ja, “Jag måste ‘assert myself'”! förklarar han!

    “Lite som livbojen i livet med patriarkatet. Smörja, smeka, curla. Annars kan han bli arg och kränkt och anklaga dig för att vara det värsta en kvinna (tydligen) kan vara – bitter.

    Det sägs ju att ‘man inte får säga nånting i det här jävla landet längre’ och jag håller med! Framförallt kan man ju inte ens säga tack men nej tack till var och varannan karlsok som vill en något utan att han blir till synes sårad in i själen.

    Minns plötsligt snillet som blev kränkt när jag inte ville vara med på ett 6 timmar långt tao-sex-pass, när han suttit och kollat massa klipp på nätet ‘för min skull’.

    ‘Du kan väl väcka mig när det blir kul för mig också?’, frågade jag lite uppgivet, men den ödmjuka kompromissen gick inte alls hem.

    Minns också han som blev svettigt kränkt över att jag på ett högst sansat vis tackade nej till hans oombedda karriärråd. Han som gått på Handels och allt. Jösses Amalia vad grinig han blev. Otacksamt av mig! Här kom ju Jesu frälsare med famnen full av floskliga citat han inte ens kommit på själv (och dessutom översatt fel) redo att rädda mig från ruinens brant.”

    Jo, hon får också föreläsningar, helt oombedda, ungefär som om inte fattar något! Men hon får inte vara snabb eller fatta snabbt, för då kränker hon hans självförtroende! Han är minsann lika snabb som hon! Är det en tävlan här!

    “Men släng över en yogamatta så ska vi meditera oss igenom detta, till att orka fortsätta vara tålmodiga, ständigt inkännande och konstruktiva feminister som bara tröttnar på en viss typ av imaginära ful i busken-man (sådana som aldrig är som just du själv).

    Släng med en karta Valium och ett blommigt doftljus när du ändå är igång vetja. Namaste, in the name of göra bra reklam för feminism så även den allra mest lättstötte manspersonen vill vara med.

    Och bitter? Det är mitt livs heroin. Glasyren på min feministiska överlevnadskaka. Jag slickar i mig bitterheten med omsorg, så länge vi (tydligen) ska ha det så här.”

    Att hålla på och såra sambon och göra henne arg och ledsen stup i kvarten är, ja, vad? Ingen är perfekt och… När hon reagerar så blir det världens batalj!

    Själv måste han hävda sig (och sitt ego, kränkt när hon reagerar), men att hon skulle tänkas bli sårad och ledsen det slår honom inte. Han kunde ju fundera hur han själv skulle reagera om hon behandlade och sa saker till honom som han gör mot henne, i gyllene-regeln-andan?

    Hon för försöka ta hand om sig själv och måna om sig själv…

  • Kajsa says:

    En “riktig man” bryr sig inte om!? Han skrattar aldrig, är aldrig glad och aldrig nöjd! Ingenting och ingen är riktigt bra! Han är en hårding och behöver ingen. Paradoxalt verkar det vara nästan tvärtom.

    En “riktig man” har inget ansvar för underhåll av relationen! Det är inte hans uppgift! (vilken är hans uppgift kan man undra???)

    Och han har aldrig gjort något! Då blir ju i sanning kvinnornas reaktioner totalt obegripliga! Fruntimmer är galna! Man måste försvara sig mot dem. Hävda sig!

    Och så ger sig de här männen på dem som troligen vill ha en god relation med dem och kunna prata som två vuxna människor! Apropå vems fel det är! De slår inte chefen och de trycker inte upp dem som fattat beslut som drabbar dem.

    Det är aldrig mannens fel eller ansvar, men han kan anklaga kvinnan han lever med (vars grundattityd man får förmoda är mer kärleksfull än chefens eller höga beslutsfattare m.fl). Han kan anklaga den förstnämnda för sin situation! Inte den sistnämnda riktigt.

    Det är hennes fel att det är bråk dagligen, aldrig hans! Han är ett oskyldigt offer! För att han inte lärt sig svenska! Hon lurade honom att flytta hit och hon satte klorna i honom, så nu får hon stå sitt kast, eller vad? Han är som ett rö för vinden? Inte en vuxen människa med ansvar för sig själv, sina handlingar och reaktioner???

    Hon kan avkrävas ansvar för sina reaktioner och handlingar däremot! (det borde man kunna kräva av alla, man som kvinna, hög som låg!)

    Det är på grund av hur hon är som han reagerar, oprovocerat! Nej, vänta nu: det är ju hennes egenskaper provocerar honom och han har RÄTT att uttrycka dem!

    Tänk om det är så att han har egenskaper som hon blir irriterad på, men inte uttrycker av omtanke och omsorg och för att inte trycka ner eller göra ledsen!!!

    Att han inte verkar hålla tillbaka något gör henne extra arg och ledsen! All hennes omsorg, omtanke och bry-sig-om verkar heller inte räknas!!!??? Ser han det inte? Om det är det senare är det ju oerhört tragiskt!

    Och det negativa om henne balanseras aldrig av uttryck för något positivt om henne!!! Hur är det tänkt att hon ska hantera det? Går allt bara henne förbi? Förväntas hon bara ta det och le och vara glad? Aldrig bli ledsen? Eller rentav arg?

    Tänk om hon sakta börjar tro att hon bara har irriterande och negativa egenskaper!!! Att det inte finns nånting hos henne som gör henne värd att tyckas om!

    Försöker han överföra sitt egna på henne?

    Han är aldrig riktigt glad eller positiv!
    “En gnällspik!”
    vilket var lite befriande att höra.

    Hon är nyfiken, ivrig, snabb, glad och positiv som grundegenskaper. Man brukar fråga kändisar t.ex vilka negativa egenskaper de har. Alla anser att de har någon och hon har rätt till såna också! Dvs att vara människa.
    “Tell x that y is a fool!”
    sa svågern. Det betyder inte att hon nu måste vara en fullkomlig varelse. 😦 För att förtjäna det och bra behandling.

    Nej, det här är psykisk misshandel.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading “Feminazis” – eller såna som Donald Trump utnyttjar arga, vita mäns våldsamma raseri, vilket ger dem samhälleligt bifall att göra som de behagar … at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....

meta

%d bloggers like this: