Så oerhört negativ…

June 15, 2017 § 4 Comments

…mot allt. När de är ute och reser vill han ingenting! Inte göra, inte äta, men han säger inte heller vad han verkligen vill! Så deras resor, som hade kunnat vara helt fantastiska, blir snarare en plåga än något kul och njutbart.

Han har, vilket är än sorgligare, väldigt negativa förväntningar på henne. 😦 Som om han undrar om det är nån idé att komma med några idéer. När han väl kommer med dem så kommer de ganska aggressivt. Ibland väldigt aggressivt!

Allt hans prat genom dessa år om hur hon är visar ju vilka negativa förväntningar han har på henne! 😦 Något som har varit oerhört sårande genom alla dessa år.

Det är så himla, himla sorgligt alltihop!

Till råga på allt så gör han inte mycket åt sitt självdestruktiva rökande. Rökandet är nån slags trotsreaktion? Och har varit det från första början:

“Jag skiter i dig! Gör som jag vill!”

Men det är ingen annans fel att han röker, om man nu ska prata om vems fel saker är!? 😦

Och ändå är det hennes fel att han har ett miserabelt liv. På grund av hur hon är:

“Du är…”

och så kommer en lång uppräkning.

Och detta trots att hon inte håller på och säger hur HAN är, från första början har gjort allt hon kan för att han ska ha det jättebra, få uppleva bra, intressanta saker, köpt (dyr!) dator som ersättare för hans oerhört sega, försökt göra det mysigt och fint hemma osv.

Själv har han inte kommit till skott med en massa saker.

Hon framhåller det han har gjort: berättar för andra och talar om positiva kommentarer hon hört om hans spelande, men han säger aldrig något positivt om det hon gör och aldrig något positivt om hennes spelande (och det senare är ju faktiskt hennes yrke!) 😦

Är det konstigt om hon känner sig ledsen, blir arg och sårad! Det är bara gnäll och kritik hela tiden.

Och nu en sån sak som Bregotten de har i kylskåpet: nu menade han att den har tagit lukt av något som “stinker” i kylskåpet, något som påminner om citrusskal som håller på att mögla. Han vill slänga alltihop och köpa nytt, samt kolla igenom hela kylskåpet, vilket ju förstås vore bra.

Men att det orsakar SÅN irritation har hon svårt att förstå! Nej, det är inte kul om det stinker, men det är väl ingen världskatastrof, utan man undersöker VAD som luktar och avlägsnar det.

Man behöver väl inte vara så ARG för det? Ilskan löser väl inte problemet? Måste man göra ALLT så olustigt?

Har han fastnat i något där han INTE ska vara glad, nöjd eller belåten! Absolut inte! Och absolut inte positiv, nånsin!?

Som när han var ungdom i sin familj? Han ville inte spela med i spelandet av “lycklig familj”! Och så utsätter han senare helt oskyldiga (framförallt dem som borde stå honom närmast) för bestraffning samt gör sitt eget liv till en enda lång plåga samtidigt!

Vadå, vara glad och tacksam för att man har en sambo som trots allt är som den sambo han har??? ;(

Tänk om hon plötsligt inte skulle finnas! Tja, hon har skadat sig rätt illa de senaste snart fyra åren hela tre gånger. Rätt vad det är kör hon ut framför en bil i trötthet och stress och ledsnad! Dessutom kände hon plötsligt en knöl på framsidan av höger underben för två veckor sen. En påminnelse om att vi inte är odödliga! Och man kan råka ut för saker trots att man dittills varit väldigt frisk och haft en otrolig läkförmåga!

Hon gör allt för att sköta sin hälsa. Ja, det gör man både av omsorg om sig själv och den som man förmodar tycker om och bryr sig om en.

Han skiter i sin hälsa (och i henne???) och fortsätter sitt rökande trots att doktorn för drygt två år sen sa att han har emfysem som kan utvecklas till KOL och att om han slutade röka då och han bara är i ett förstadium av KOL så kan allt gå tillbaka, men har han stadium 1 så har sjukdomen satt igång och då kan bara totalt rökstopp sakta upp processen. Hon erbjöd sig att hjälpa honom, men han antog inte detta erbjudande, utan har fortsatt med sitt rökande. 😦 Han skiter väl i henne och i allt! Allt är ju ändå bara skit och pest! 😦

Advertisements

Where Am I?

You are currently viewing the archives for Thursday, June 15th, 2017 at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....