Omskapad maskulinitet – summan av kardemumman är att män äger en hel hop beundransvärda förmågor och drag, men känslomässig intelligens är inte en av dem…

July 30, 2016 § 14 Comments

71BKK60R5HL._SX311_BO1,204,203,200_

Fick boken Masculinity Reconstructed: Changing the Rules of Manhood– At Work, in Relationships, and in Family Lide” (skriven för ca 20 år sen, men värd att läsa/läsa igen) för två dagar sen och skulle vilja citera ur den i denna bloggpostning vartefter jag läser. Och översätter då från engelska till svenska (dvs det blir min amatöröversättning). Boken går att köpa från Amazon (se länken) för den som vill läsa den på originalspråket.

Förhoppningsvis blir flera intresserade!

Ur kapitel 1 “Maskulinitet vid en vändpunkt” s 3:

“Om man bara ser till det yttre så ser de flesta män ut att funka fint. Deras liv verkar präglade av livlig verksamhet, de är produktiva och framgångsrika. Men den inre berättelsen är en annan. 

De sätter upp en fasad – precis som de tränats att göra – men inuti känner de sig inte så häftiga. 

Där finns en sorts ensamhet; en urholkning; en vag känsla att nånting saknas. Känslan av maskulin mening och stolthet har försvunnit ur deras liv och de vill ha den tillbaka.”

Han skriver vidare s 3-4:

“Ju mer jag lyssnar när män talar i individuell terapi och i mansgrupper och workshops och ju mer jag utbyter nya upptäckter och tankar med andra forskare, ju mer övertygad blir jag att män nu är redo för att förändra sig.

De är redo att ompröva sina idéer om en mans rätta och riktiga roll, en mans rättigheter och ansvar – redo att ta en ordentlig titt på de olika komponenterna i det traditionella manliga trossystemet för att bestämma vilkas användbarhet som har överlevt sig själva och vilka som är värda att bevara. 

De är redo att börja arbetet med att utveckla och behärska de färdigheter som inte gavs dem under deras träning tidigt i livet, men som krävs av män nu. 

Och, mer betydelsefullt, de är redo att sätta åt sidan den tro att det finns eller borde finnas ett ‘rätt sätt’ att vara man, därför att de nu ser hur begränsande/inskränkande och förödande/förlamande detta trossystem är.”

I omskapandet av sin mansroll (s 4)…

“…  dröjde [det] inte länge för män att inse att försöka bli nån slags kombination av Alan Alda och Herr mamma så bytte de bara en sorts inspärrning mot en annan. 

Den enda kurs som återstod var att kämpa sig fram på en medelväg mellan traditionell manlighet och den-känsliga-mannen-idealet, något som tillåter varje man att bestämma för sig själv vilken kombination av gamla och nya karaktärsdrag/egenskaper som han vill införliva i sin omskapade maskulinitet.”

Fler citat kommer att följa i kommentarer till denna bloggpostning.

Här finns videor där Levant ger exempel på hur han jobbar med män:

Och här är hans webbsida.

Advertisements

§ 14 Responses to Omskapad maskulinitet – summan av kardemumman är att män äger en hel hop beundransvärda förmågor och drag, men känslomässig intelligens är inte en av dem…

  • k says:

    Iron_John

    Levant skriver i kapitlet med titeln “Att slå på trummor i skogen är inte svaret” apropå Robert Bly och hans bok “Iron John” eller “Järn Hans”. Jag kommer att citera ur detta i denna kommentar.

    Se “Järn Hans: en bok om män”, på svensk radio om Tommy Körberg som läst denna och ansåg sig fått så stor behållning av den, i januari i år!

    Se vidare om Robert Bly och hans bok “Järn Hans” s 5-6, om de olika vildmansretreaterna och nya-krigare-träningsprogrammen:

    “… träningsprogram i vilka män uppmuntras att återknyta kontakten med vildmannen och krigaren inom sig genom att ägna sig åt ritualistiska övningar såna som att slå på trummor och sitta i svettiga hyddor. 

    Populariteten i dessa program och den kommersiella framgången för Järn Hans, och andra böcker för män, vittnar om faktumet att väldigt många män söker en väg ut ut den nuvarande krisen för män.”

    Dvs väldigt många män känner att något inte är så bra i deras liv och det är kanske det bästa dessa program och retreater talar om för oss!?

    “…dock, den väg som Bly erbjuder män pekar i fel riktning: inte in i framtiden, utan tillbaka in i det förflutna./…/

    …[denna väg] är en romantisk önskedröm i bästa fall. Dessa riter och ritualer tjänade en viktig roll i de kulturer från vilka de härstammar [såna som praktiserades t.ex. i tidig indiankulturer i USA], men vår kultur är inte en av dessa kulturer. Inte heller skulle vi vilja vara i dessa gamla kulturer./…/

    Den nuvarande manliga krisen är en av dessa problem [att vi inte lever i någon vildmanskultur, som indianernas förr i tiden och, än en gång; boken skrevs alltså i mitten på 90-talet, men jag tycker den är applicerbar på hur det är även idag] är en av dess problem [att vi lever i en annan slags kultur än indianernas tidigare] – ett nutida problem som kräver nutida lösningar, som man inte hittar genom att anta djurnamn och dansa nakna i skogen.”

    Men anledningen att inte anamma Blys och liknande personers lösningar är snarare andra, vilka jag kommer att återkomma till. Kortfattat handlar de om att män skulle kunna får rikare liv samt bättre relationer, inte minst med dem de lever med, samt också lösa problem bättre i jobbet, men mer om detta senare.

    Och apropå Blys metaforer s 6:

    Men problemet med metaforiska budskap är att människor tenderar att tolka dem så som de önskar – inkluderande bokstavligt.

    Och vad ett olyckligt antal män vill höra är att de har rätt att klandra kvinnor – vilket betyder den feministiska rörelsen – för att ha skapat röran som de är i och att de har rätt att vidmakthålla eller öka den känslomässiga distansen från sina kvinnliga partners [genom att hävda sig och visa var skåoet ska stå och liknande!?].”

    Så tragiskt! Och detta skriver alltså en man och han är inte ensam om att mena att lösningen på mäns dåliga mående ligger i att hitta vildmannen eller krigaren inom sig. Nej, denna modell ökar inte närhet och befordrar inte kommunikation mellan parter.

    “Med andra ord så måste män riva ner de murar som de har rest mellan sig själva och sina partners [p.g.a. den socialisering som vi gett pojkar och flickor från de fötts och fortsatt uppåt, men som idag ger dem problem som vuxna män, med sig själva och i relationer, problem som är onödiga och går att åtgärda, men inte med Blys metoder] – inte bygga upp dem igen.

    Detsamma gäller vikten Bly lägger vid att få kontakt med den primitiva vildsinthet hos vildmannen inuti.

    Återigen skulle Bly hävda att att detta budskap är metaforiskt – att han inte talar om att fritt ge utlopp för vrede, aggression, raseri och våld, utan om att återta den maskulina styrkan, modet, kraftfullheten och därmed lösa upp denna [???].”

    Men…

    “Under en samling för män som jag var med vid, så var denna distinktion dock inte gjord klar.

    Pratet handlade helt enkelt om att utveckla okuvlighet [se även assertiveness]. Och jag var djupt störd över hur hungrigt många av männen drack detta budskap.”

    Nej, denna metod skapar inte närhet eller närmande eller kommunikation! Tvärtom!

    På s 7 skriver Levant:

    “Ett annat problem med dessa [mans]samlingar och retreater är att män ofta kommer tillbaka från dem uppeldade med tron att de har funnit quick fix-lösningar på långvariga problem [som man tror man kan lösa lätt som en plätt] – bara för att upptäcka några dagar eller veckor senare att de inte har gjort det. 

    Men, att bara män träffas kan tjäna två syften.

    För det första erbjuder de en man tillfället att lära av andra män att han inte är den enda som känner sig berövad självtilliten och känner sig förvirrad – och enbart denna upptäckt kan göra mycket för att lindra den hemliga skam som män fäster vid dessa känslor [känslot av osäkerhet och förvirring; att de inte har koll på läget].

    För det andra så erbjuder dessa samlingar en trygg plats i vilken de kan börja att på nytt undersöka de trossatser de har [från tidigt, via kompisar, skola och samhälle] om vad manlighet är./…/

    … detta kan inspirera honom att fortsätta denna process när han kommer tillbaka till sitt vanliga liv.” 

    …själv eller tillsammans med nån annan, vän eller (manlig) terapeut för man, som förstår de problem de har som män och har hittat lösningar ur detta.

    Se också “I Bang-spegeln.”

    En start kan vara att läsa Levants bok eller andra böcker som behandlar en ny maskulinitet!?

  • k says:

    Ett kapitel heter “Ja, vi vet att vi behöver förändras – på vissa sätt, men inte alla sätt”! Och så listar Levant de sidor i mansrollen och männens sätt att vara som är bra att bevara och behålla! Så ALLT är INTE dåligt! Att inse detta är första steget, men bara första, mot att

    “… återerövra sin känsla av maskulin mening och stolthet.

    Men att återerövra och hylla dessa värdefulla drag är bara det första steget i de arbete som jag kallar att återuppbygga maskulinitet.”

    När detta första steg är taget är det dags att ta sig an nästa uppgift…

    “… att identifiera de aspekter av den traditionella koden som nu har blivit föråldrade och/eller dysfunktionella och sätta igång att arbete på att ändra dem.”

    Och allt som listas nedan bidrar till att göra relationer ibland väldigt komplicerade och får kommunikationen att inte fungera. Och alltså ge relationsproblem. Om män inte behövde undertrycka sitt hela känsloregister som barn (först av föräldrar som omedvetet och medvetet överför förväntningar, senare förstärkt av kamrater, skola och samhälle) så skulle de få ett rikare liv och betydligt färre problem i relationer och kommunikation.

    “*Svårigheter att känna och svara på andra människors känslor./…/

    Det viktigaste målet i vår träning [som män] är hur man ska tävla, vara aggressiv, hur vi ska vara strategiska, hur vi ska handla – inte hur vi ska vara känsliga för våra egna eller andra människors känslor [till men för männens liv och till men för dem som sen kommer att leva med dem; partners, barn osv]. 

    Tyvärr får detta skicklighetsunderskott ofta män i trubbel – speciellt i relationer med kvinnor, för vilken känslomässig empati kommer så lätt att de ofta felaktigt antar att män är bra på detta, också./…/

    *Oförmåga att känna, identifiera och uttrycka känslor.

    Så gott som från det ögonblick en manlig varelse är född börjar han ta in budskapet som vidarebefordras [i olika grad, men troligen sker det för ALLA män] från hans föräldrar, kamrater och samhälle att han inte förväntas känna eller uttrycka ledsenhet, rädsla, ömhet, sårbarhet eller så gott inga andra känslor.

    Medan flickor lär sig att känna, namnge och uttrycka sina känslor, så lär sig pojkar att undertrycka dessa genom spädbarnstiden och barndomen. 

    Resultatet är att när män når vuxenålder är de flesta så känslomässigt domnade att de inte vet att de har en känslomässig reaktion även när de har en

    I kapitel tre ska vi närmare titta på de orsaker och olyckliga konsekvenser av denna känslomässiga domning – ett tillstånd som kallas alexitymi – och gå igenom diverse steg i ett slags detektivt spel för att hjälpa män att identifiera sina känslomässiga reaktioner och fundera ut vad som orsakar dem och att lära dem att uttrycka känslor mer direkt. 

    *Alltför flitigt bruk av vrede

    Den känsla som män tillåts och uppmuntras att uttrycka är vrede. Tyvärr betyder detta att många av de känslor som de inte får känna blir hoppressade och förvandlade till vrede – vilken alltför lätt blir till raseri och alltför ofta spiller över i våld. 

    En del av detta våld riktas mot andra män, men det mesta av det riktas mot kvinnor, vilka män omedvetet söker för att tjänstgöra fyllande av diverse behov och vilka de [sen också] är snabba att straffa när saker inte går som de vill. 

    I kapitel fyra ska vi undersöka hur män lär sig att omvandla känslor till vrede, de uppenbara och subtila sätt med vilka de ventilerar vrede på kvinnor och hur de kan kortsluta vrede genom att lära sig känna, identifiera och uttrycka känslor som triggar den.”

    Och detta leder till förmåga att äntligen knyta an. Den anknytning som de skulle ha fått som spädbarn och genom barndomen. Och anknytning är i sin tur avgörande för att inte ha behov av att missbruka droger, alkohol – samt cigaretter!

    Om män fick kontakt med dessa känslor så skulle behovet att missbruka droger, alkohol, cigaretter osv troligen försvinna helt!? Inte vara ett dugg svårt att sluta med?

    Ska fortsätta i nästa kommentar med denna lista!

    Nej, att slå på trummor i skogen åstadkommer inte detta!

    • k says:

      De undantryckta känslorna finns där, men inte medvetet. Och förvandlas till vrede. Utan dessa undantryckta känslor så kan man inte kommunicera effektivt och ens varseblivning blir påverkad.

      Inte minst mannen själv, men också alla dem som han har att göra med skulle gagnas storligen om mannen fick kontakt med sina känslor igen. Och det är möjligt att åstadkomma detta.

    • k says:

      414V3Up-9XL

      Levant refererar till boken ovan (kommer tillbaka till denna senare). Kan köpas på Amazon. Om Harry Brod. Så kunnandet finns! Varför sprids det inte mer? Varför pratas eller skrivs det inte om?

      Apropå alltför flitigt bruk av vrede har Levant ett helt kapitel om detta kallat (i min översättning) “Vredens och aggressionens dynamik”, s 80-81:

      “När jag håller föredrag på ämnet män, vrede och aggression så börjar jag ofta mitt tal genom att erbjuda exempel på de många sätt som män använder arga utbrott som ett sätt att uttrycka andra känslor [som de förmodligen inte är medvetna om, men som finns där].

      Här är tre såna exempel, tagna från fallstudier med par som jag har handlett.

      • En man och hans fru återvänder till hans föräldrars hus från kyrkogården, där hans familj just har begravt hans mamma. Han har inte gråtit över hennes död. När de kör upp till huset så möter de en grupp grannpojkar som lågmält spelar ett rullskridskospel på gatan. Mannen hoppar ut ur bilen och exploderar: ‘För fan, försvinn härifrån! Ska jag ringa polisen? Försvinn och hitta en annan hockeyplan!’
      • En kvinna är i sin partners kök, han har nyligen blivit arbetslös. Nu fixar hon middag åt honom i slutet av en dag, under vilken ingen av de människor han ringt om jobb har ringt tillbaka – en dag som bara glidit iväg och som han ryckt på axlarna åt, med ett ‘Det var väl ingenting!’ ‘Älskling, var är din salladsskål?’ ropar hon från köket till honom där han sitter i vardagsrummet läsande en tidning. Han drämmer ner tidningen i bordet. ‘Jesus!’ spottar han ur sig, syrligt. ‘Är du så djävla hjälplös? Kolla diskmaskinen, för helvete!’
      • En man berättar för sin fru om ett gräl han hade på jobbet den här dagen med sin arbetsledare. Han hade gått till honom för ett råd hur han skulle handskas med en besvärlig anställd, men istället för att erbjuda några råd sa arbetsledaren ‘Okej, jag har hört klagomål om att du är för enväldig.’ Häpen tillgrep mannen följande: ‘Jaha? Okej! Jag har hört att du inte är någon särskilt stöttande chef!’ Hans fru tappade hakan. ‘Vad? Det sa du väl inte?’ sa hon. ‘Åh jo, det gjorde jag!’ sa han. ‘Jag gav igen!’

      Låter detta bekant? Vrede – ja, män är bra på det. 

      I studie efter studie så har forskare funnit att medan kvinnor utmärker sig när det gäller att uttrycka de flesta andra känslor, så leder män med bred marginal när det gäller att uttrycka vrede. 

      Det är oklart om män upplever vrede mer intensivt eller oftare än kvinnor gör. Det man dock känner till är att när det väl leder till vrede, så är det mer sannolikt att kvinnor gråter eller försöker undvika eller försona konflikten, medan det är mer sannolikt att män uttrycker denna i ett agerande av aggression.

      Och, som demonstrerades ovan, så uttrycker män en rad andra känslor som vrede och aggression [istället för ett brett spektrum av känslor: ledsnad, rädsla osv osv osv. Något som Levant beskriver i sin bok].” 😦

      Så de här unga männen som de senaste åren begått hemska dåd, där de skjutit, kört, huggit ihjäl massvis med människor, hur kommer det sig? 😦 Vilken historia skulle de berätta om de kunnat? Så nog finns denna slags uppfostran tyvärr fortfarande! 😦 Och de här männen har uppenbarligen INTE mått bra heller, ett enda dugg! Anders Behring Breiviks mamma sexualiserade sin 4-årige son bland mycket annat och pappan var frånvarande.

      Men det behöver inte vara så här!

  • k says:

    s 20:

    *Benägenhet att samtidigt vara beroende av, distansera sig från och utnyttja kvinnliga partners.”

    😦

    “Män har det tufft tidigt i livet – med början i spädbarnstiden, när mödrar omedvetet begränsar omvårdnaden de ger sina söner och detta fortsätter genom barndomen, när pojkar [senare] nekas närhet med sina fäder [till råga på allt].”

    Både mamma och pappa bidrar alltså till denna socialisering av sina söner, för att de i sin tur socialiserats så. Vissa föräldrar har också svårare att ge sina barn, och inte minst pojkar, det de behöver för sitt fortsatta liv, andra har lättare. Och levnadsvillkoren när barn i syskonskara föds och är spädbarn och småbarn kan också växla.

    En mamma vars depression visar sig i ilska och slag och en pappa som är avstängd och stoisk kan i hög grad försvåra för sina söner och göra deras liv krångligare än de behövt vara. Deras äktenskap krångliga och hela livet krångligt och mindre rikt. Sorgligt!

    Men bara insikten om att detta kan vara fallet kan befria en man tillräckligt för att göra hans liv ganska mycket bättre.

    “Som resultat av detta så äntrar män vuxenlivet med en hel mängd av icke mötta beroendebehov som omedvetet överförs på deras partners [och skapar allsköns problem i relationen, inklusive kommunikationsproblem! Relationen blir mindre som en mellan två vuxna 😦 ]. 

    Utan att inse att de gör så, så söker de hos sina fruar inte bara den omvårdnad de fortfarande kräver [och skulle ha behövt då], utan kräver av sina fruar att de ska känna, uttrycka och handskas med deras känslor [så det blir inte en relation mellan två vuxna individer. har då kvinnan också något i bagaget, så kan det bli ganska komplicerat]. 

    Och genom att ha lärt sig, först från sina mödrar och sen från sina fäder, att det att vara maskulin betyder att vara separerad [självständig], så upplever män också intimitet som skrämmande. 

    När deras partners kommer nära så kickar ett behov av självtillräcklighet in och de distanserar sig – vilket kvinnor upplever som sårande och förvirrande [och inte kan förstå, för de har inte riktigt upplevt detsamma tidigt vanligtvis]. 

    För att komplicera saken ytterligare så äntrar många män också vuxenlivet med en omedveten tro att de är berättigade till mer än de ger, för att kompensera for de trauman tidigt i livet som de led.”

    Och detta tror jag mig se på diverse olika sätt hos flera av de män jag har omkring mig. 😦

    [Men mannen kan] befria sig själv från de destruktiva beteenden som detta ger upphov till.”

    Ja, så det går att komma tillrätta med detta och få ett mycket bättre och rikare liv på kuppen! Samt bättre relationer på alla fronter!

  • k says:

    Vidare om de sidor hos maskuliniteten som bör ändras och som är utdaterade, men som alla män lider av, mer eller mindre (så man är i gott sällskap!), s 20-21:

    *Kronisk rädsla och hemlig skam för att inte hålla måttet som man.

    Om det är något alla män vet – utan att ens veta att de vet – så är det att manligheten är ett onåbart mål

    Män känner sig kallade att bevisa sin manlighet igen och igen genom att gå igenom en aldrig sinande ström av test.

    Och det spelar ingen roll hur många test de klarar, så lever de i rädsla för att misslyckas i nästa. 

    I kapitel sex ska vi utforska hur rädsla och rädslan för bestraffning är kopplade till dessa test, vilka får en man att sträva efter att fylla traditionella manlighetskrav som a) inte längre tjänar hans bästa intressen, b) nu har blivit svåra eller omöjliga att fylla. 

    Vi ska också nära titta på den ytterst plågsamma skam som är kopplad till misslyckandet att fylla dessa test och hur den håller mannen tyst om sina misslyckanden och därmed, genom att hålla dem hemliga, sålunda felaktigt håller honom övertygad om att han är den enda som har såna skamliga hemligheter, när fakta är att alla män har dem.”

    😦 Ja, OM man kunde prata om dem skulle man upptäcka att fler har dem!?

    Så sorgligt! jag får en klump i halsen när jag sitter här och översätter och skriver.

    “Slutligen, ska vi undersöka hur försöken att uppfylla ouppfyllbara manlighetsideal kan leda till en ond cirkel av självuppoffring och självnjutning och diskutera hur män kan bryta denna onda cirkel.”

    Fortsättning följer!

    • k says:

      Helt klart mår ju inte män bra av detta och behöver reagera ut detta, men tyvärr skapar dessa avreageranden fler problem och löser ingenting! Löser inga relations- eller kommunikationsproblem! 😦

      Och utan tillgång till en rad känslor så blir ju livet fattigare och jobbigare och tråkigare än det skulle kunna vara!

      Ett kapitel heter “Summan av kardemumman: det finns inga ursäkter för misshandel” s 103:

      “Om du, som många män, är benägen att ta till arga utbrott, verbal misshandel eller fysiskt våld, var medveten om att du kan ändra dessa mönster och att hjälp finns tillgänglig – i form av individuell samt grupphandledning och kamratstödsgrupper.”

    • k says:

      Vi hälsade på hos yngste svågern och hans fru för tre år sen. Bröderna hade inte sett varandra på något årtionde. Svågern är femte barn av fem. Sambon äldste son, med en äldre syster.

      Brodern verkade sur och lite otillgänglig, frun var väldigt pratsam och försökte vara social… Nästan lite väl pratig… Men rar. En stor kvinna.

      Nu tre år senare undrar jag: hur var deras relation? Han sur och arg och hon ledsen, men de måste sätta upp en fasad? Han kunde inte låtsas riktigt, men hon försökte? Vi kom lite olägligt? Och jag undrade om hans reaktion hade något med oss att göra… Undrande…

      Ingen ville följa med oss in till världsmetropolen, som de är väl bekanta med. Vi fick ta oss dit själva och hamnade mitt i en regnstorm, där navigatorn inte funkade så värst bra. Dock tog vi oss till staden OCH tillbaka.

      Dottern hemma. Rar, men tystlåten. Hade avbrutit designstudier i annan del av landet för depression.

      Senare har jag förstått att frun blev sjukskriven. Vet inte om hon fortfarande är…

      Har de äktenskapliga problem? Liknande kommunikationsproblem? 😦

      De är ca 10 år yngre än vi. Hon är sjuksköterska, han jobbar med något med datorer. Bor i “fint” område, med stort, fint hus… Flera stora bilar…

    • k says:

      Missbruka alkohol, droger etc löser knappast några problem! Löser inte upp något! Och tyvärr leder de förr eller senare till hälsoproblem. Ofta grava! 😦 Sorgligt! Oerhört sorgligt! Och de går före partnern:

      “Gå in på ICA Maxi, så väntar jag utanför!”
      “Vad? Men det var du som föreslog ett besök här!”

      Gissa vad han ville göra hellre än att gå in i butiken med henne? Ett besök som han själv föreslog!

  • k says:

    s. 21:

    *Överinvestering i arbete.

    Det är vad män är bäst på – arbete. Det är faktiskt så att en massa män inte vet nånting annat än att arbeta.

    I kapitel sju kommer jag att undersöka hur en mans träning tidigt i livet får män att söka bekräftelse och tillfredsställelse nästan exklusivt i arbete – samt hur detta i sin tur leder till ohälsosamma utfall som arbetsnarkomani och arbetsrelaterade stressjukdomar och förvärrar de negativa efterverkningarna av att vara fångad i ett arbete som han finner otillfredsställande eller som är tillfälligt eller om han är i kronisk arbetslöshet. 

    Vi kommer också att undersöka det dilemma vilket män finner sig själva i nu, där mängden bekräftelse de KAN få från arbete har minskat och de finner sig själva uppmuntrade och/eller pressade att delta mer i familjelivet. 

    Detta är inte en anpassning som är lätt för män, men ansträngningen är värt besväret.” 

    Och har man inget arbete kan det bli ett stort problem med självkänslan. Och tyvärr är arbetslivet ganska hårt och slimmat, så tillfredsställelsen där har radikalt minskat och män i dessa traditionella roller får då stora problem. 😦 Och har man inget jobb, så är det kanske ännu jobbigare för en man än en kvinna, eftersom jobbet betyder så mycket för manlig självkänsla!? Har de då inte heller familj… Men att leva i en relation är inte bara en dans på rosor heller… Man förlorar en massa frihet t.ex.

    “*Avsaknad av medvetenhet om – eller åsidosättandet av – de hälsorisker som åtföljer anpassningen till den traditionellt maskulina koden.

    Män är lärda att vara okänsliga, självtillräckliga [jag klarar mig själv!], oemottagliga för smärta – att vara supermän med andra ord. 

    Men vi är inga supermän. Vi är mänskliga varelser som inte håller oss uppe bra under överbelastningen att vara det vi inte är. 

    I kapitel åtta kommer vi att undersöka de allvarliga hälsorisker som finns med att leva upp till dessa orealistiska, maskulina ideal. 

    Statistiken gör klart att långt fler män än kvinnor blir offer för hjärtsjukdom, lungcancer, stressrelaterade sjukdomar [stämmer detta idag?], alkoholism, drogberoende, självmord och olycksfall samt våldsam död – till stor del därför att män tränas enligt [en manlig] kod som a) uppmuntrar dem att hänge sig åt ohälsosamma vanor och riskfyllda beteenden; b) hindrar dem från att se varningstecken för skada eller sjukdom; c) hindrar dem från att söka medicinsk hjälp när det är nödvändigt

    Män betalar också priset gällande fysisk välmående för att de inte är tillåtna att uttrycka känslor, erkänna ofullkomlighet och uppleva närhet med älskade personer – alla vilka befrämjar hälsa.”

    Och detta skriver alltså en man. Och fler män som jobbar med män i terapi och handledning skriver under på detta också. Verkar vara en växande insikt! Skulle önska att den var ÄNNU vidare spridd!

  • k says:

    “Obehaget med sexuell intimitet.

    Män börjar nu på nytt undersöka den mångåriga traditionen av att separera sex från intimitet och att se kvinnor främst som medel att tillfredsställa lust

    I kapitel nio kommer vi att undersöka hur upplevelser tidigt i livet och träning samverkar för att väcka dessa ickerelationella attityder i män, genom att lära dem, bland mycket annat, att frukta närhet, att undertrycka och förneka ömhetskänslor, att se sex inte bara som en form av intim kommunikation, utan som ett medel för att bevisa sin manlighet och att inte se kvinnor som mänskliga varelser, utan som objekt för sexuell upphetsning och tillfredsställelse

    Vi vet att kvinnor lider som resultat av att vi håller på dessa ickerelationella attityder rörande sex. Det vi ofta inte inser är att vi [män] också lider av dessa

    Att tillfredsställa lust är absolut tillfredsställande. Men att tillfredsställa känslomässigt avstängd lust kan inte mäta sig med det mer bestående nöjet av sexuell intimitet, vilken män inte kan uppleva förrän de övervunnit ickerelationella attityder rörande sex.

    *Den sammanlagda avsaknaden av relationsskicklighet som gör närhet till andra ouppnåelig.

    Problemet är inte att män inte vill etablera närmare anknytning till andra människor. Problemet är att de inte vet hur de ska göra

    I sista kapitlet kommer vi att titta på hur män som utvecklar de känslomässiga förmågor som behövs, för att korrigera de problemområden som vi har undersökt, kan använda dessa förmågor för att bli mer känsliga [för sig själv och andra], engagerade fäder [på ett ännu bättre sätt], upplösa oupplösta känslor mot föräldrar, komma närmare manliga vänner och skapa och upprätthålla tillfredsställande relationer med sina partners

    Som vår nations urusla skilsmässostatistik vittnar om; att upprätthålla långtidsrelationer är inte någon lätt uppgift i dessa dagar med skiftande värderingar. 

    Ju mer känslomässigt förmögen en man är, desto större är hans chanser att övervinna denna bistra statistik.”

    I nästa kapitel, på s 23 skriver Levant:

    “Summan av kardemumman är att män äger en hel hop beundransvärda förmågor och drag – men känslomässig intelligens är INTE en av dem.”

  • […] Se tidigare postning med kommentarer om denna bok här. […]

  • […] för att få den sortens relation är, förstås, bra kommunikation. Det skulle vara mycket lättare för par att lösa de missförstånd och konflikter som […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Omskapad maskulinitet – summan av kardemumman är att män äger en hel hop beundransvärda förmågor och drag, men känslomässig intelligens är inte en av dem… at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....

meta

%d bloggers like this: