Respekt för sig själv och andra, för varandra, ömsesidigt …

January 25, 2016 § 1 Comment

a

Respekt mot varandra. Respekt för integritet. Mot alla människor; stor som liten, kvinna som man, färgad som icke färgad … Jag har rätt att kräva det och andra har rätt till det från mig.

Apropå det som hänt i Köln och visar sig ha hänt på festivaler i Sverige och alla skriverier runt detta…

Kvinnor som är så stukade från tidigt att de bara finner sig. Snart 90-årig kvinna:

“Han kom aldrig ihåg min födelsedag! I början blev jag ganska ledsen, men så småningom brydde jag mig inte.”

Vad visar detta? Hur påverkar det barnen som växer upp i den här miljön slog mig helt plötsligt! Hur har detta påverkat generationer som följt? Vad kan vi göra för att förändra detta? Hur uppfostrar vi små barn? Hur behandlar vi dem från första början? Men är detta bara en förklaring varför det är som det är, ingen ursäkt för nån (inte minst män) att ta ut sitt hat på kanske helt och totalt oskyldiga? T.ex. för att de haft en mamma med uruselt självförtroende, som kanske mest tog emot skit? Det är absolut ingen ursäkt för att begå övergrepp eller ösa ut sitt hat…

b

Ja, heja tjejer! 🙂

Länkar:

“Jag vill visa att våldtäktskultur existerar”:

“Cassandra Klatzkow tycker att den debatt som nu pågår är viktig för att göra kvinnor och tjejer medvetna om vilka rättigheter de har.

– Länge rättfärdigade jag killens beteende och det jag hade utsatts för med att jag hade ju kysst killen och visat intresse, då hade han väl rätt att ha sex med mig. Eller jag var ju ihop med killen och då ska han väl få ha sex med mig hur mycket han vill. Ingenstans i skolan eller någon annanstans hade vi pratat om hur vi ska vara mot varandra och hur vi ska respektera varandra.

Och det är det hon hoppas att allt det här ska leda till. Att skolan från tidig ålder börjar prata med barnen.

– Det värsta är att många killar inte förstår att de gör fel, säger Cassandra Klatzkow.”

Vad beror det på? Hur är jargongen här och där? Hur är de manliga – och kvinnliga – förebilderna?

“Män som är blinda för sitt eget ansvar – Vad gör jag som man för att åstadkomma förändring?”:

“Sylvia, 75 år:

‘Jag reagerar mot den naivitet som tycks finnas bland makthavare (manliga sådana). Vet de inte att detta tafsande har förekommit i Sverige sedan långt tillbaka?

Vi har ingen riktig kvinnofrid. Minns hur det var på 1950-talet, då vi flickor gick långa omvägar hem från skolan för att undvika pojkar i grupp. Om de fick tag i oss höll de fast oss och i bästa fall nöjde de sig med att dra upp kjolen på oss. Hade man otur så trycktes man ner och blev ’pillad på’. Tyvärr var detta något som ansågs normalt även av oss flickor.’

Kanske är det naivitet.

Kanske är orsaken till denna plötsliga trängsel i debatten genomtänkt, med ett uppenbart syfte.

Den som tidigare inte brytt sig nämnvärt om att analysera mäns sexuella våld mot kvinnor, vill nu göra just det. Hela tiden. Även sena insikter kan vara värda att applådera. Men när män som annars avfärdar feminism, förlöjligar jämställdhetsarbete och aldrig någonsin tolererat argumentet att män som kollektiv utgör en destruktiv kraft … Nej, det finns ingen anledning att jubla.

Kvinnorna i Köln är som bortblåsta, så även tjejerna i Stockholm. Reducerade till statister när svenska män förklarar att kvinnors kroppsliga integritet kränks av andra män. I detta vaskar de nu argument för stramare migrationspolitik. I detta ser de möjligheten att utplåna kön ur analysen. Kulturbegreppet tar över.

Vad händer när nyanlända från extremt patriarkala samhällen möter världens mest jämställda land? Frågan är relevant. Men när den ställs av män som tvärsäkert besvarar den med att kollisionen är lika ofrånkomlig som konflikten mellan värderingar är olöslig. När dessa män säger: De är inte som vi, han är inte som jag. Då passeras en gräns för hur skenheligt ett åtagande kan vara utan att förlora all anständighet.

Varför oroar de sig för mäns sexuella våldsanvändning idag när de inte verkade oroa sig igår? Varför är de bekväma med att definiera strukturell våldtäktskultur i muslimska länder samtidigt som de anser att alla som vill tala om svensk våldtäktskultur borde tvångsvårdas för klinisk galenskap?/…/

Män som påstår att de uppfylls av engagemang för att kvinnor ska kunna vara trygga, inte potentiella offer för övergrepp, förlorar sin trovärdighet när de själva distanserar sig. Män som på allvar – bortom mer eller mindre dolda agendor – vill bidra, måste först erkänna länken som löper dem emellan, man till man.

Den som ger upphov till mindre bekväma frågor: Hur trygga vore egentligen kvinnor med en homogen ‘svensk’ kultur? Vad har jag personligen för ansvar, gentemot kvinnor jag haft kontakt med under mitt liv och gentemot de män jag umgås med? Vad gör jag som man för att åstadkomma förändring?

Annat än opportunism.

Annat än att konstatera att förövaren inte alls är som jag.”

Min bror har sagt upp prenumerationen på SvD. Slår mig då att vi kanske borde stötta den press som trots allt försöker göra god journalistik, istället för att än mer spela de alternativa nätmedierna i handen? Jag kan livligt föreställa mig hur det är att jobba som journalist: slimmade arbetsplatser med press på sig…

Advertisements

§ One Response to Respekt för sig själv och andra, för varandra, ömsesidigt …

  • k says:

     

    Her er endnu en bekymret, godhedsindustriel pladderhumanist.#SomJegErEnigMed

    Posted by Svend Brinkmann on Tuesday, January 26, 2016

    Kofi Annan på facebook:

    “I am worried by the new refugee law before the Danish Parliament today. It is in sharp contrast with Denmark’s humanitarian and social traditions, and highlights a worrying trend in European politics: An issue that should have helped Europe to rally together in solidarity to forge a common approach is regretfully having the opposite effect.

    The threat to confiscate migrants’ valuables and to delay to three years the waiting period before they can be reunited with their families is not in the spirit of the European Convention on Human Rights, the UN Convention on the Rights of the Child, and the UN Refugee Convention, all of which Denmark is a party to.

    The failure of the European Union to agree to a common migration policy is leading to a race to the bottom by member states. Attempting to push problems to one’s neighbors is not a sustainable strategy. If the law before Parliament today in Denmark is passed, I fear to think what the next national response will be.

    While European states have to address the legitimate concerns of their citizens regarding the historic influx of migrants since last year, they cannot do so at the expense of their values, ideals and international law. By doing so, they offer violent movements a victory they could never have won on their own.

    I encourage the member states of the European Union to focus on forging the common migration policy the continent urgently needs.”

    Och vidare…

    “Vi måste våga tala allvar om husfridsknullandet”:

    “Ni vet vad jag menar, eller hur?

    Nog har vi alla varit Penetrators, superhjältar med ett enda – inte så altruistiskt – mål i livet: att stoppa in den.

    Penetrator har, som alla superhjältar, många fiender. Huvudvärk, trötthet, dåliga ursäkter, sovande barn är några av skurkarna superhjälten måste bekämpa.

    För att göra det, använder sig Penetrator av många olika vapen: övertalning, tjat, envishet, skuldkänslor, utpressning och, i vissa fall, våld.

    I det sistnämnda fallet reagerar samhället. Det kallas våldtäkt och är förbjudet. Alla andra former är dock tillåtna och accepterade.

    Tyvärr.

    För några månader sedan skrev jag ett brev till min 12-åriga dotter.

    Det handlade om hur jag önskade att hon skulle leva sin sexualitet, när det nu blev. Jag bad henne att lyssna på sin kropp:

    Din kropp har yttrandefrihet – använd den friheten bara med någon som har ett behov av att lyssna. Släpp in en, tio eller tvåhundra. Men släpp inte in någon som du inte önskar. Försvara din kropp.

    När du inte vill:

    Se varje oönskad smekning som en mikroskopisk våldtäkt, varje stulen kyss som en krigsförklaring.

    När du inte vill:

    Är dina ben en gränspostering, dina senor är taggtrådar och varje por en soldat.

    När du inte vill:

    Säg nej. Nej, nej, nej! Hur många gånger du vill.

    Du behöver inte ha en ursäkt och det är inte sant att dina nej förbrukas och tar slut. ”Nej” är din frihets sista utpost. Försvara den.

    Men när du vill:

    Finns det bakom dina hopbitna tänder en armé av kyssar. Ställ den i kärlekens tjänst! I den som varar ett liv, ett år, en sommar eller bara några andetag.

    När du vill:

    Är din kropp ett land i en värld med andra länder.

    Utforska dem utan rädsla. Utan fördomar. Korsa hav, upptäck länder, landstig på kontinenter och öppna kanaler – inte för varor utan för känslor.

    Lyssna på din kropp, det är din kompass.

    När du vill:

    Res med vit flagg! Det handlar inte om att erövra, utan om att kapitulera tillsammans.

    Hittar en undersökning som gjordes av Veckorevyn och som visar att 59 procent av tjejerna har sex trots att de egentligen inte vill. Jag tror att det egentligen är många fler. Känner faktiskt inte en enda tjej som inte har varit med om det. Särat på benen så att han ska sluta tjata, eller för att slippa hans dåliga humör dagen efter. Tjejer som vill vara så duktiga och då ingår också att vara kåta och villiga.

    Många av kvinnorna i undersökning anser själva att det inte är något problem att bjussa på lite sex.

    Jag tycker att det nästan är läskigare. Hur husfriden förhandlas fram genom sex.

    Hur övergreppen naturaliseras i förhållanden. De sker i samförstånd. Som en tyst fredsöverenskommelse.

    Han lägger sitt hårda kön mellan hennes lår, som en trojansk häst, med ett falskt fredslöfte. Och hon öppnar porten, medveten om att jämställdheten och husfriden har ett tyst och skamfullt pris.

    Varför finns det nästan ingen debatt om det här?

    Vi pratar ju ändå om Sverige. Landet där kvinnorna är självständiga och medvetna, där man debatterar om lagstadgad pappaledighet och könskvotering. Där man massproducerar velourpappor och där man knappt kan öppna käften utan att aptera en kvinnofälla.

    Är det kanske därför alla är så tysta? Av skam?

    Därför att de drabbade ofta just är de drivna, självständiga och jämställda kvinnorna, som öppet inte kan försvara husfridens tysta diplomati? Och för att de som utför de här mikroskopiska våldtäkterna är de stolta velourpapporna? De som talar så fint om kvinnans lika rättigheter men beter sig som hänsynslösa Penetrators?

    För bakom orden, under lakanen och mellan benen finns den svenska jämställdhetens akilleshäl.”

    “Maja Hagerman: Kritiska röster tvingas till tystnad.”

    Leif G W Persson i Veckans brott ikväll om grova brottslingar, som Hagamannen och Anders Eklund, som blivit misshandlade, den förste när han släpptes fri och den andre i fängelset, något i denna stil:

    “Skärskådar man de här som tar lagen i egna händer, så är de här inte Guds bästa barn själva!”

    Apropå reaktionerna angående sexuella övergrepp i olika grad på kvinnor. Kan det finnas något liknande där? De här händelserna används ogenerat i ett syfte? Bryr sig de här upprörda (främst männen) kanske ett skvatt om kvinnorna som råkat ut?

    Och moralisten Jimmy Åkesson (som jag nyss såg på nyheterna ang. danskarnas nya lagar ang. flyktingarna) bryr han sig egentligen om andra människor eller landet Sverige?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Respekt för sig själv och andra, för varandra, ömsesidigt … at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....

meta

%d bloggers like this: