Vad är sund självhävdelse?

November 28, 2015 § 11 Comments

“You need to practise self-assertion,”

eller något i den stilen sa parterapeut till mannen, i tidigare relation. Det verkar vara exakt det som han anser att han behöver göra lite då och då, även nu? Som om man behöver praktisera detta mot henne?

Ganska tröttsamt blir det, med dessa ständiga strider, om småsaker. 😦

Jag tycker dock det känns som lite som ett barn i den vuxne mannen.

Nyligen sa en mamma (som själv är lärare, till små barn) till en elev:

“Du är jätteduktig och har ett enormt tålamod!”

Jo, faktum är att jag tror hon har ett enormt tålamod, men även den mest tålmodiga kan till slut förlora tålamodet. Tror dock det behövs ganska mycket för det, innan det brister, men nu har det skett lite då och då.

Han påpekar också:

“Nu har jag diskat, lagat mat, städat, gått ut med soporna. Bromsarna på din cykel håller på att paja, men jag kan fixa dem, så slipper du betala nån att göra det!”

Så gentilt!? Som om hon inte visar tacksamhet? Inte kan berätta eller se om och när han gör saker?

Till hon bröt handleden i cykelolycka var det hon som lagade all mat bland mycket annat, samtidigt som hon jobbade heltid.

Han har ännu inget jobb. Har inte försökt få något heller. Har troligen trillat ur Arbetsförmedlingens rullor igen…

Jo, han har troligen väldigt dåligt självförtroende, är väldigt osäker. En anledning till att han behöver hävda sig?

Hon håller inte på och påminner om all mat hon lagade, all mat hon betalade för när hon var hos honom (hon betalade för att hon ville kosta på sig bra mat, gärna ekologiskt, om det fanns osv). Alla utlägg hon gjort, det hon gjort, fixat och ordnat.

Och trots att doktorn för snart ett år sen sa att förändringarna i hans lungor antingen betyder att han har förstadium till KOL eller stadium 1, så är rökstopp ännu inte i sikte. Doktorn sa att om han slutade då och han var i förstadium, så skulle processen helt stanna upp och kunde även gå tillbaka. Om han hade stadium 1 så har processen satt igång och bara rökstopp kan göra den långsammare.

Han vill inte förbruka sina sparmedel mer än nödvändigt, vilket är förståeligt, och i dagsläget kommer inget in, men ett snabbt överslag över vad rökandet kostar ger vid handen att en årsförbrukning motsvarar en tur- och returbiljett Stockholm-Chicago!

Rökningen har han råd med och hälsoeffekterna är inget att oroa sig över!? Röntgen visade förändringar i lungorna. Doktorn sa:

“Det syns att du är rökare!”

Rökningen har visat sig ge effekter redan i form av lungemfysem (förstadium åtminstone till KOL), andra effekter är lungcancer. Båda skulle ju i värsta fall kunna inträffa samtidigt eller KOL och andra problem/sjukdomar (hjärt/kärlproblem är visst inte ovanliga tillsammans med KOL t.ex.).

Att dö i KOL låter ganska hemskt: att man sakta kvävs ihjäl, men förnekandet är totalt? 😦

Och det är ju inte bara han själv som kommer att drabbas. 😦 Skulle han och hans sambo ha hus, skulle hon så småningom få ta hand om allt. Rörligheten kommer att minska: resande bli krångligare och bara sånt som promenader och sköna cykelturer bli uteslutna.

OCH gemensam ekonomi påverkas.

Som ett långsamt självmord?

Rökandet är också ett störningsmoment och kräver att omgivningen väntar medan rökaren får sin cigg! Jo, rökare är stora egoister ofta (kanske alltid?).

Ja, kan vi tala om medberoende här också? 😦 Omgivningen får anpassa sig och blir föremål för irritation och utbrott, när beroendet (missbruket) inte blir tillfredsställt.

Advertisements

Ojämlika villkor …

November 14, 2015 § 5 Comments

12208370_1081326431918997_4579637740037442231_n

Han ställer krav och klagar, hon får inte föreslå nånting och inte på minsta sätt uttrycka något som kan uppfattas som kritik. Hon får absolut inte uttrycka något som kan uppfattas som att hon vill bestämma eller försöker dominera. Får inte uttrycka åsikter eller önskemål, vilja göra, utan att det uppfattas som om hon visar med hela handen:

“Så här ska det vara/bli!”

Varifrån kommer detta? Var det så här tidigt i livet? Och senare också, med väldigt närstående kvinna? Något som orsakat problem i inte minst hans relationer med de kvinnor han haft? Och också i relationen till andra runt omkring? Något som stöter bort andra? Nu när han är vuxen behöver han inte finna sig i nånting, även om relationer inte handlar om maktkamp? Men de uppfattas ofta som detta?

Han anser efter dryga tre år att det är tveksamt om det är värt ansträngningen att lära sig svenska eller att  han anstränger sig att få jobb. Och är det någon idé att kontakta vårdcentralen för att testa hormonnivån för underproduktionen i sköldkörteln, för det kan ju hända att han kommer att flytta tillbaka?

Hon sätter igång att sy skjorta och senare väst trots denna osäkerhet: om han kommer att stanna eller flytta tillbaka.

Om man behöver säkra garantier för att saker och ting ska hålla eller lyckas innan man gör något skulle det mesta aldrig bli gjort? Den “risken” kanske man måste ta? Och vågar man ta den kanske man kan få tusenfalt tillbaka? Men detta risktagande har tidigare varit så förknippat med besvikelser, så…?

Det blir som en moment 22-situation, där hela relationen sitter fast. Totalt fast! Känslan av maktlöshet skulle kunna leda till verklig sjukdom!

Hennes ork håller på att tryta totalt! Dignande av alla krav och hot.

Rökningen får hon absolut inte prata om, trots att doktorn för ca 9 månader sen, efter lungröntgen, sa att det är förändringar på lungorna, vilka antingen betyder att han har förstadium till KOL eller stadium I av KOL. Om det är ett förstadium kan rökstopp helt hindra fortsatt utveckling av KOL och de skador som redan har uppstått kan t.o.m. gå tillbaka.

Om det är stadium I så har processen satt igång och kan inte stoppas, men göras långsammare.

Om KOL kan man läsa här:

“Sjukdomen debuterar ofta långsamt och personer med KOL brukar kunna ‘vänja’ sig vid att ha symtom och all tänker inte på att konditionen långsamt blir sämre, att man blir mer och mer andfådd vid allt mindre ansträngning och att infektionerna kommer tätare.

Till en början tenderar luftvägsinfektioner att komma oftare och pågå under längre tid. Istället för en ‘förkylning’ om året, som försvinner inom 8-10 dagar, har man flera infektionsperioder som varar i två eller fler veckor.

Efter en tid uppkommer andnöd vid promenad i uppförsbackar och det börjar bli svårt att hålla jämna steg med andra, jämnåriga, personer.

Vid svårare sjukdom utvecklas infektionsperioderna till allt svårare och mer långvariga exacerbationer och andnöden kommer redan vid promenad på plan mark eller till och med i vila.

Vid svår KOL kan andningsinvaliditet utvecklas vilket kräver kontinuerlig behandling med syrgas.”

På denna sida kan man också läsa:

Eftersom KOL huvudsakligen drabbar rökare och eftersom det tar en viss tid att utveckla sjukdomen är KOL sällsynt hos personer som är yngre än 45 år. Det krävs ofta mer än 20 års rökning innan sjukdomen utvecklats så att diagnos kan ställas.”

Doktorn underströk att hon inte kan tvinga honom att sluta och inte har för avsikt att göra det heller, men hon kan hjälpa honom att sluta om han vill ha hjälp.

Han röker fortfarande, i magiskt tänkande att det räcker om han slutar när han börjar få kännbara symtom, men då har ju processen satt igång och går inte att stoppa, bara att kanske göra långsammare.

Men denna rökning påverkar samlivet också: allt stannar liksom av när han måste ut och röka; man får avbryta filmtittandet, efter varje måltid måste han gå ut och röka, när han blir arg eller irriterad måste han lugna sig med en cigarett.

Här kan man vidare läsa om KOL:

“KOL är en sjukdom som fortskrider långsamt och många märker inte att de börjar bli sjuka. Men parallellt med att lungskadorna blir mer omfattande, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition.

Vanliga tidiga symtom är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem som är svårt att få upp.
Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar, andfåddhet och täta luftvägsinfektioner. I samband med luftvägsinfektioner får KOL- patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.

Avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och svullnad är ytterligare symtom. Det kan också finnas risk för komplicerade tillstånd som lunginflammation och hjärtsvikt.
Nyare forskning visar att KOL också ofta är kopplat till någon form av hjärt-kärlsjukdom.”

Apropå “Amkmorgon – Kringlan Svensson hotar Åsa Lindeborg”, var del av kommentar:

“… över tid blivit mer och mer utflippad på ett självdestruktivt sätt så det var rätt givet att han inte skulle ge sig förrän han fick sparken.

Det intressanta att diskutera är att mäns självdestruktivitet också innefattar våld mot andra! Att män liksom måste dra med sig någon annan, gärna en kvinna, i det här fallet genom verbalt våld. Den egna svagheten kan inte bäras utan måste projiceras ut. Där har vi patriarkatet tycker jag.”

Hon har introjicerat det han säger?

Han kommer med ganska hemska och sårande anklagelser att hon inte försöker! Men om han riktade spegeln mot sig själv: vad har han egentligen gjort? Hur har han “försökt”? På dryga 3 år inte sökt ett enda jobb med egen maskin. INte på eget initiativ riktigt tagit kontakt med vården om sina problem.

Delvis tror jag det beror på att han är så van att vård kan bli otroligt kostsam därifrån han kommer: i den sjukförsäkringen var självrisken drygt 12 000 kronor. Vilket nog gjort att han och andra med honom dragit sig för att gå till förrän det varit absolut nödvändigt?

Hon pushade för att skaffa svenskt körkort (och betalade det). Hon fixade så han fick börja spela i folkmusikgrupp med en av hennes kolleger… Hon har varit noga med att inte säga

“Titta vad jag har gjort!”

Verkligen försökt avhålla sig från det. Hon har verkligen försökt hitta på sånt som skulle få honom att trivas, velat att han skulle få uppleva intressanta saker, se så mycket av landet som möjligt. Uppleva kul saker!

Nej, hon är inte “perfekt,” men är någon det?

nikotinmissbrukareI

Från Läkartidningen; “Tobaksberoende är starkt …och svårt att bryta”:

“För många är beroendet så starkt att man inte kan sluta ens om det gäller liv eller död.”

Ja, så verkar det vara! 😦

Se också “Tobaksberoende – Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar användning av diagnosen tobaksberoende om tobaksbrukaren upplever att tre eller fler av nedanstående kriterier är uppföljda”:

“*Ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.

*Svårighet att hålla konsumtionen på en lägre nivå än normalt.

*Abstinensbesvär vid avbrott i tobaksbruk såsom irritation, tobakssug, hunger, koncentrationssvårigheter.

*Tolerans, ökad konsumtion över tiden.

*Åsidosättande av sociala och samhälleliga plikter på grund av tobaksbruk [ja, det skulle jag vilja säga!].

*Fortsatt tobaksbruk trots vetskap att det orsakat eller förvärrar sjukdom eller annan åkomma [stämmer tyvärr också! 😦 ].

*I Sverige har tobaksberoende diagnosnumret 305B.”

Mer om hot att överge…

November 11, 2015 § Leave a comment

DSC_0052

Som vuxen har man makten. Den man inte hade som barn:

“Jag går!”

Ungefär som föräldern kanske gjorde en gång i tiden?

“Jag försvinner! Jag går – om du inte…”

Var det så?

“Varför ska jag söka jobb, lära mig språket, försöka med nånting”

Men den andra parten sätter igång att sy till den som hotar att flytta, trots att det inte finns några garantier att den hotande kommer att stanna.

“Du försöker inte ett enda dugg!”

Hur menar du nu? Vad menar du med “att försöka”? Eller att “inte försöka”? Hur har du “försökt”?

Men du har inte sökt ett enda jobb på dryga tre år. Inte försökt få några inkomster. Totalt handlingsförlamad? Deprimerad? Sjuk på ett sånt sätt att man inte kommer till skott?

Den som hotas med att lämnas har försökt (!!!) på alla de sätt att ge den hotande ett så bra liv som tänkas kan, som den har förmåga att skapa/ge: upptäcka landet, se intressanta saker, fått möjligheter att uppleva, av glädje gett praktiska, fina saker för att den som flyttat hit ska ha det bra, vara glad och stolt över det liv hen lever, allt den får uppleva, som inte flera i det gamla hemlandet får se och uppleva.

Nämen, så konstigt är det väl inte att den som försökt ordna och visa omsorg på alla de sätt reagerar? Är det?

Where Am I?

You are currently viewing the archives for November, 2015 at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....