Tiden vi lever i …

August 17, 2015 § 1 Comment

EgoismI

Kommer hem från jobbet och vill bara gråta. Underläppen darrar! Och så ska jag också måsta förklara varför jag är ledsen för en som inte förstår hur jag än förklarar. Det räcker liksom inte bara att jag är ledsen!!!? Det gör mig ännu mer ledsen! Jag gör ett försök, men inser snart det lönlösa och bara går … 😦

Advertisements

Mer om kommunikation – och sund självhävdelse …

August 16, 2015 § 8 Comments

24_IS_000013525017_Grafissimo_2x1

Stand firm when you need to.

Fortsättning på föregående bloggpostning om empati och kommunikationsklimat i olika sammanhang, från det minsta till kanske det största, från relationen mellan två, via det på en arbetsplats till hela samhället och världen.

Började fundera över detta med “assertiveness” eller “självhävdande” och sökte på detta. Gjorde en snabb översättning från artikel på wikipedia (och denna översättning inkluderar kanske min egen tolkning; det var inte helt lätt att översätta korrekt. Jag var osäker på hur jag skulle översätta vissa begrepp. Så med den brasklappen…):

Självhävdelse är den egenskap där man är säker i sig själv och har tillit till sig själv utan att vara aggressiv. I psykologin och psykiatrin är det en förmåga som man kan lära sig och ett sätt att kommunicera. /…/

en form av beteende som karaktäriseras av tillitsfullt/säkert deklarerande eller bestämt påstående utan att behöva komma med bevis; fastställande personens rätt eller sätt att se utan att vare sig aggressivt hota den andres rättigheter (genom att anta en position av dominans) eller undergivet tillåta en annan att ignorera eller förneka ens rättigheter eller sätt att se.”

Men om man inte har den självsäkerheten: behöver nån alls ta hänsyn till detta?

Vidare:

Under andra hälften av 1900-talet pekades självhävdelse av många experter på personlighetsutveckling, av beteendeterapeuter och kognitiva beteendeterapeuter ut som en förmåga som kan läras ut .

Självhävdelse kopplas ofta till självförtroende.”

Finns det miljöer som är bättre eller sämre vad gäller att få människor att blomma ut och verkligen respektera varandra och kommunicera och där olikheter verkligen tillåts? Där självförtroende kan växa? Äkta självförtroende växa?

Hur samarbetar man? Där alla ses, där alla informeras (där informationen är god och öppen), där rimliga normer blir bekräftade? Där dialog inte kvävs (där man lyssnar på varandra och inte bara klipper av och säger att ”Vad? Detta problem har inte jag!” Betyder detta att det inte finns och inte bör beaktas?), där ingen luras att tro att man MÅSTE välja mellan två inte särskilt bra saker osv?

Har precis läst Astrid Lindgrens dagböcker från andra världskriget. De visar på “bristande” kommunikation (och vad barnslig “självhävdelse”) kan leda till?

Alice Miller skrev om Hitler och den troliga orsaken till att han blev den han blev och hur det var möjligt att han lyckades förleda en hel nation (det tyska folket och också individer i andra länder, vilket Lindgrens krigsdagböcker också ger vid handen). Se Miller i essän “Adolf Hitler: How Could a Monster Succeed in Blinding a Nation?”

När jag letade vidare hittade jag detta om “Assertiveness Traing” på American Management Associations web (finns tydligen behov av detta med självhävdelse både här och där, även i ett land där man tror att alla är tuffa och går runt och hävdar sig själva hela tiden 😉 ):

När nyheter om dålig ekonomi skapar kaos och osäkerhet på arbetsplatser är det viktigare än nånsin att veta hur man ska hävda sig effektivt.

I detta seminarium kommer du att få kraftfulla verktyg för att förbättra dina förmågor att hävda dig själv, vilka kan hjälpa dig att handskas med konflikter på alla nivåer i organisationen [man behöver också utveckla förmågan att inse när det är konstruktivt att hävda sig och ifrågasätta eller peka på saker som man reagerar emot och när det snarare vore destruktivt].

Du får upptäcka nya tekniker hur du kan bli en självhävdande kommunikatör, få sätt att handskas med att ta emot och ge feedback och lyfta upp arbetsplatsens oskrivna lagar när professionalism och självhävdelse krävs [hur man bemöter varandra och de ‘avnämare’ man har t.ex.].

Du kommer att få fastställa/identifiera de områden där du har dina styrkor och där du har vuxit när det gäller denna viktiga förmåga och förstå hur sociala stilar påverkar självhävdande beteenden och du kommer att få glädje av att lära dig hur man löser konflikter.

Totalt sett kommer du [förhoppningsvis] att förbättra dina förmågor att hävda dig [vid behov och också reagera om nån annan blir avklippt när den tar upp ett problem eller uttrycker en åsikt], så att du kan utnyttja dessa förmågor direkt i jobbet [om det har utsikt att leda till något konstruktivt, annars bör man nog lägga ner hela projektet. Medvetenhet om att det finns problem tror jag trots allt kan vara viktig, om inte annat så för ens egna känslor av mer eller mindre diffust obehag].”

Hittade också detta “Assertiveness – Working WITH People, Not Against Them”:

“Is the boss who places a pile of work on an employee’s desk the afternoon before that employee goes on vacation being assertive? Or, is the employee who is about to go on vacation being assertive when she tells the boss that the work will be done upon her return?

It’s not always easy to identify truly assertive behavior. This is because there is a fine line between assertiveness and aggression. Some definitions are helpful when trying to separate the two:

Assertiveness is based on balance. It requires being forthright about your wants and needs while still considering the rights, needs, and wants of others. When you are assertive, you ask for what you want but you don’t necessarily get it.

Aggressive behavior is based on winning. It requires that you do what is in your own best interest without regard for the rights, needs, feelings or desires of others. When you are aggressive, you take what you want regardless, and you don’t usually ask.

So, that boss was being aggressive. Yes, he had work that needed to be done. However, by dumping it on his employee at such an inappropriate time, he showed a total lack of regard for the needs and feeling of his employee.

The employee on the other hand, demonstrated assertive behavior when she informed her boss that the work would be done, but it would be done after she returned from vacation. She asserted her rights while recognizing her boss’ need to get the job done.

Being assertive is not necessarily easy, but it is a skill that can be learned. Developing your assertiveness starts with a good understanding of who you are and a belief in the value you bring. When you have that, you have the basis of self-confidence.

Assertiveness helps to build on that self-confidence and provides many other benefits for improving your relationships at work and in other areas of your life as well./…/

When you act assertively you act fairly and with empathy. The power you use comes from your self-assurance and not from intimidation or bullying. When you treat others with such fairness and respect, you get that same treatment in return. You are well liked and people see you as a leader and someone they want to work with.”

Behöver man vara omtyckt alltid eller av alla, heller?

Miljön kanske också måste vara sån att man lyssnar på varandra och inte bara klipper av:

“Det problemet har jag aldrig mött!”

“Det problemet har inte jag!”

“Det var dumt tänkt/sagt! [det behöver vi inte befatta oss med]”

Få den som tar upp något att känna sig dum kanske. Är miljön sån kanske folk undviker att ta upp saker…

one-banner-make-2-v32

Jag tycker det är ganska tröttsamt med självhävdelse omkring mig; som handlar om att framhålla sig själv och de sina, där man inte är särskilt intresserad av andra och inte riktigt ser andra. Eller kanske bara vissa!

Om att bry sig om …

August 13, 2015 § 10 Comments

Good_Will_Hunting_theatrical_poster

Såg “Good Will Hunting” igårkväll. Om en ung man som strävade efter att hitta en perfekt partner och själv bli perfekt (mänskligt); få en perfekt relation. Av rädsla att bli övergiven gjorde han slut med sin flickvän.

Han var själv övergiven, ganska ordentligt, och jag undrar över vad han fått med sig tidigt i livet. Knappast “perfekta” föräldrar! *)

Tror mig uppleva något liknande: vår relation är inte perfekt anser min partner och när det kritiseras handlar det om mig: är det jag säger fel, hur jag svarar är fel, hur jag är är fel osv. Jag borde göra annorlunda. Nu kan jag inte låta bli att undra varför man stannar hos en sån person, som man så ofta vill förändra och göra om till någon annan? Begriper det inte. 😦

Trots detta klankande får jag inte vara osäker. Och (alltför) säker får jag heller inte vara. Vad återstår? Får jag alls finnas.

Som kvinna får man varken vara för säker (eller högljudd) och man får heller inte vara osäker (och säga “jag vet inte” i var och varannan mening, för att liksom släta över sitt tyckande). Får man ha starka åsikter? Lyssnas det på dessa? Bemöts de? Det man brukar kalla dubbelbestraffning.

“Att försätta någon i en situation där de nervärderas eller straffas oavsett vilket handlingsalternativ de väljer. Man blir maktlös – Damned if you do and damned if you don´t.”

På länkad sida kan man också läsa om fem bekräftartekniker:

  • Synliggörande
  • Respekterande
  • Informera
  • Dubbel belöning
  • Bekräfta rimliga normer

Låter som väldigt bra tekniker: visa omsorg, respekt aktning och bry sig om. Tekniker som får människor att växa och blomma – och troligen ge tillbaka!?

Fler härskartekniker från “Det osynliga våldet”:

Påförande av skam och skuld

Tex antyda att det någon utsätts för är deras eget fel. Ofta i kombination av förlöjligande och dubbel bestraffning. Den som skuldlägger vill säkert själv slippa ta ansvar. Används ofta mot personer som ställer krav och obekväma frågor. Ta stöd av någon du litar på för att analysera situationen. Konfrontera den som lagt på dig skuld och redogör för hur du ser på saken.

…och några till

Tolkningsföreträde

När någon tar sig rätten att avgöra vad som räknas som ovidkommande frågor, vad som är viktigt i sammanhanget. Resultatet blir att dialogen kvävs. Relatera till begrepp som öppenhet, högt i tak, lyhördhet, se till andras behov, ömsesidighet…

Och vidare:

Tillmötesgående motstånd

Mycket snack men… – Jag förstår vad du menar, det tål att tänkas på, det låter bra, jag ska tänka på saken – för att sen inte agera/återkomma i frågan.

Ospecificerad kritik

Att kritisera någon/något utan att svara på vad/hur/varför – Du har fel! – Varför? – Inser du inte det själv så är det lönlöst att försöka förklara/det borde du kunna lista ut själv..

Felfinnaren

Får andra att förlora balansen genom att ständigt påtala fel och brister och påpekar varje litet misstag denne gör, och förstorar upp dem. Att ständigt känna sig påpassad är nedbrytande, och att försöka vara perfekt är extremt energikrävande, för att inte glömma omöjligt./…/

Snabba beslut

Beslut stressas fram ibland med inslag av ‘dimridåer’, dvs att viktiga aspekter döljs i stor mängd förvirrande och/eller förvanskad information. Eller med hjälp av gammal hederlig försäljningstaktik, till exempel att man får ett antal förslag presenterade för sig och ska luras att tro att man måste välja ett av dem.”

I mitt jobb så är troligen också tro på en själv ganska viktigt för goda resultat. Som musiker. Tror man på sig själv presterar man betydligt bättre. Är man säker på sig själv så funkar det bättre.

Se vidare “Lär dig känna igen härskarteknik på jobbet.” 

Om filmen kan man läsa.

“Lambeau [Stellan Skarsgård, som spelar matematiklärare på universitet] calls on Dr. Sean Maguire ([Robin] Williams), his estranged—and much more grounded—college roommate, who now teaches psychology at Bunker Hill Community College.

Unlike the other therapists, Sean actually challenges Will’s [Will Hunting, den briljante unge mannen i filmen] weak defense mechanisms, and, after a few unproductive sessions, Will begins to open up.

Will is particularly struck by Sean’s story of how he met his wife by giving up his ticket to the historic sixth game of the 1975 World Series after falling in love at first sight.

Sean neither regrets his decision, nor does he regret the final years of his marriage when his wife was dying of cancer.

This encourages Will to build a relationship with Skylar [kvinnan Will inleder ett förhållande med], though he lies to her about his past and is reluctant to introduce her to his friends or show her his rundown neighborhood.

Will also challenges Sean to take an objective look at his own life, since Sean has been unable to move on from his wife’s death.”

Så inte bara Will öppnar upp, utan också hans terapeut.

Chafing under Lambeau’s high expectations, Will makes a mockery of job interviews that Lambeau arranges for him.

When Skylar asks Will to move to California with her, he panics and pushes her away, revealing that he is an orphan and that his foster father physically abused him.

Skylar tells Will that she loves him, but he denies loving her and then leaves. He next storms out on Lambeau, dismissing the mathematical research he has been doing.

Sean points out that Will is so adept at anticipating future failure in his interpersonal relationships that he deliberately sabotages them in order to avoid emotional pain.

When Will refuses to give an honest reply about what he wants to do with his life, Sean shows him the door. Will tells Chuckie he wants to be a laborer for the rest of his life;

Chuckie responds that it would be an insult to his friends for Will to waste his potential and that his fondest wish is that Will should leave to pursue something greater.

Will walks in on a heated argument between Sean and Lambeau over his future. Sean and Will share that they were both victims of child abuse.

Sean helps Will to see that he is a victim of his own inner demons and to accept that it is not his fault. Will decides to accept one of the job offers arranged by Lambeau.

Having helped Will overcome his problems, Sean reconciles with Lambeau and decides to take a sabbatical to travel the world.

When Will’s friends present him with a rebuilt Chevrolet Nova for his twenty-first birthday, he decides to pass on his job offers and drive to California to reunite with Skylar. Sometime later, Chuckie goes to Will’s house to pick him up, only to find that he is not there.

Sean comes out of his house and finds a letter from Will in his mailbox, which tells him he is going to see Skylar, much to his pleasure. In the final scene, Will drives away into the sunset.”

Where Am I?

You are currently viewing the archives for August, 2015 at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....