Övergrepp på sanningen – Freuds bortträngning av teorin om “förförelse”…

June 29, 2014 § 2 Comments

J massons bokJeffrey Massons bok

240px-Auguste_Ambroise_TardieuA. A. Tardieu

 

Från Jeffrey Moussaieff Massons bok ”The Assault on Truth – Freud’s Suppression of the Seduction Theory”.

Masson skriver på s 5 att det är helt uppenbart att Freud i det tal han höll för The Society for Psychiatry and Neurology i Wien 21 april 1896 ”The Aetiology of Hysteria,” med ”seduction” eller ”förförelse”*  helt klart menade (s 5)…

… en verklig sexuell akt som tvingas på ett litet barn som inte på något sätt vill eller uppmuntrar denna.

En förförelse i detta sammanhang är en akt av grymhet och våld som skadar barnet i varje aspekt av hennes (eller hans, även om Freud gör klart att det vanligtvis är en liten flicka som är offret) vuxenblivande.

Hennes kropp är inte färdig för ett vuxet sexuellt umgänge (som ofta är en verklig våldtäkt med livshotande konsekvenser), inte heller är barnets känsloliv berett för den omedelbara påverkan av den sexuella passionen från den vuxne eller för de senare oundvikliga känslorna av skuld, ångest och rädsla.

Den vuxne ventilerar sin egen sexuella och känslomässiga olycklighet på ett barn, som är för rädd för att protestera, för svagt för att försvara sig och för beroende av den fortsatta omsorgen från den vuxne för hennes själva överlevande, för att försöka hitta någon form av upprättelse/gottgörelse.

Den bristande balansen i relationen och den sadistiska villigheten hos den vuxne att utnyttja sin makt över barnet görs klart av Freud [här citerar Masson ur det tal och den skrift Freud presenterade].”

*Masson tycker dock att användandet av begreppet “förförelse” antyder att barnet är medskyldigt, dvs låter sig förföras till att gilla det som sker. Något som dock inte är fallet.

Vissa nutida forskare menar att så många som var tredje flicka kan ha blivit sexuellt utnyttjad på ena eller andra sättet.

Under mitten av 1880-talet studerade Freud i Paris för bland andra Auguste Ambroise Tardieu och Paul Brouardel, av vilka den senare gjorde obduktioner inför läkarstuderande bland annat på barn som blivit mördade, där man kunde konstatera både fysiskt och sexuellt våld som lett till döden (inte sällan utfört av förälder).

190px-Paul_Camille_Hippolyte_Brouardel,_1898Paul Brouardel

 

Masson tror att Freud kan ha bevittnat åtminstone någon enstaka av dessa obduktioner av barn (som dött av övervåld, fysiskt och sexuellt), något som troligen bidrog till hans mottaglighet för de berättelser hans patienter senare berättade för honom. Patienter som inte dött, men som mådde väldigt dåligt (med neuroser, depressioner, ångestattacker osv) och som sökt upp psykiater. Dessa patienter kom från samhällsklasser som hade råd att betala för terapi, vilket är värt att notera.

Om Tardieu kan man i Wikipedia läsa:

Eftersom sexuella övergrepp mot barn tenderade att inkludera fysiska skador – ofta allvarliga och fatala – klassificerade Tardieu sexuella brott som en undergrupp till fysiskt våld.

Något som var ovanligt under denna tid var att Tardieu använde vardagsspråk för att beskriva sexualbrott och den skada som åsamkades dess offer.

Tardieu upptäckte att sexualbrott mot barn var alarmerande vanliga; i utgåva från 1878 [av verk av Tardieu?] noterade Tardieu att över 75% av alla våldtäkter eller försök till våldtäkt som tagits upp i franska domstolar utförts mot barn under 16 års ålder och de flesta av dessa mot flickor som var yngre än 12 år.

I tillägg så noterade Tardieu att incestuös våldtäkt inte var ovanlig.”

Dock var den psykiatriska gemenskapen inte beredd att acceptera Freuds slutsatser 1896 och Freud övergav ganska snart sin teori och tillskrev psykiatripatienters problem fantasier och inte verkliga övergrepp och utvecklade därmed psykoanalysen.

Nu kommer dock studier och undersökningar som visar att dessa tidiga övergrepp är vanliga (se ACE-studien) och får allvarliga konsekvenser för den vuxna individen och också för samhället på diverse olika sätt förmodligen.

ACE-studien i Kalifornien med ca 17 000 undersökta personer i övre medelålder visar att om inget annat så kan man få diverse somatiska sjukdomar (om inte förr så i medelåldern), vilka ofta leder till förkortat liv och lägre livskvalitet och man har relaterat detta till en rad faktorer som rör barndom och uppväxt.

Vidare har den amerikanske neurologen Jonathan Pincus undersökt ett antral seriemördare och funnit grava övergrepp tidigt i livet vilka resulterat i att dessa män har kunnat begå horribla övergrepp och mord. Se hans bok “Base Instincta – What Makes Killers Kill:” 

Masson refererar vidare till en rad andra personer som modigt hävdar tidiga övergrepps konsekvenser och kanske inte minst hur vanliga de troligen är: Florence Rush, Alice Miller och Judith Herman

Advertisements

§ 2 Responses to Övergrepp på sanningen – Freuds bortträngning av teorin om “förförelse”…

  • k says:

     

    Florence Rush observerade problemet med sexuella övergrepp i barndomen [när hon jobbade] som socialarbetare inom psykiatrin vid New York Society for the Prevention of Cruelty to Children och vid ett behandlingshem för unga kvinnor, fastän terapeuter [i dylika behandlingshem] vid denna tidpunkt – under 50- och 60-talen – instruerades att undvika att diskutera incest med sina unga patienter på grund av då rådande freduianska teorier.”

    I en presentation hon gjorde, vid en konferens om våldtäkter, angående incest och sexuella övergrepp, hade hon granskat…

    … psykiatrisk och psykoanalytisk litteratur från Freud till nutid vilken tillskrev sådana problem barns förförelse av vuxna eller erotiska fantasier.

    Hon gjorde då kopplingar mellan de rådande psykiatriska teorierna om barnets ‘anstiftan till,’ eller erotiska fantasier om, incest och sexuella övergrepp, som ett sätt att vidmakthålla ett klimat för det politiska och psykologiska förtrycket av kvinnor.

    Som Rush avslutade sin presentation så är ‘sexuella övergrepp av barn en outtalad men framträdande faktor för att socialisera och förbereda kvinnan att acceptera en underordnad roll: att känna sig skyldig, skämmas och att genom rädsla tolerera den makt som utövades över henne av män.’”

    Jo, det kan mycket väl vara så, om än inte medvetet (vore männen eller andra förtryckare/gärningsmän medvetna om motiven som driver dem, så skulle de inte göra som de gör? De skulle kunna ta ansvar för detta! För det är de omedvetna motiven som skapar drifter att begå övergrepp fysiskt och sexuellt).

    Vad dock Masson och andra har kunnat visa (redan i andra hälften av 1800-talet) är att också små pojkar utsattes/utsätts av samma personer som utsätter små flickor; dvs av förälder (både mamma och pappa), andra närstående (då också av tjänstefolk) osv. Kanske har dock pojkar kunnat avreagera detta på olika sätt, något som inte flickor kunnat och därför är det flickor och kvinnor som i högre grad fått psykologiska problem?

    I grunden mår nog dock ingendera bra. 😦

     

     

    • k says:

      Den amerikanske barnrättsadvokaten Andrew Vachss har helgat sitt liv åt att hjälpa barn som utsatts för övergrepp. Han skriver bland mycket annat att “Dagens offer kan bli morgondagens förövare”:

      “Senare lärde vi oss att Adam faktiskt var lärling vad gäller sexuella övergrepp. Hans hem hade varit klassrummet. Terapeuterna berättade för oss att Adam försökte hantera sin egen känsla av maktlöshet – att komma över förtryck genom att imitera sina förtyckare. 

      Adam berättade att han gillade det han gjorde. Det fick honom att känna sig stark. Ha kontroll. 

      Han var 9 år gammal.”

      Bakgrundshistorien är att denne unge pojke erbjöd sig att ta små pojkar in på männens toalett, så t.ex. små 4-åringar inte skulle behöva gå in på kvinnornas toalett med sin mamma. När pojkarna inte kom ut bad deras mammor passerande att gå in på toaletten eller rusade in själva och fann då de små pojkarna gråtande på golvet, med kläderna i oordning.

      9-åringe Adam visade inget som helst tecken på ånger.

      Anledningen bakom Vachss passionerade arbete: han arbetade som utredare för the U.S. Public Health Service. En man kom till hans klinik med sargade könsorgan. Mannen förklarade detta med att han fastnat i sitt blixtlås. Vachss var benägen att tro honom, men en sjuksköterska såg något annat.

      Man ringde polisen, som åkte till mannens hem. Där fann de en blodig och blåslagen baby. Mannen hade skadat sig själv på barnets egen kropp när han försökte ha sex med det.

      “Allt galningen envisades med att säga var ‘Det är mitt barn. Jag kan göra vad jag vill [med det]!”

      sa Vachss.

      Det var allt som behövdes för att Vachss skulle bli en radikal försvarare av misshandlade barn. Han utbildade sig till jurist med intentionen att bara vara representant för negligerade och misshandlade barn.

      Som sagt så blir inte alla hemska förövare, men övegrepp av olika sort och grad är nog mycket vanligare än t.o.m. professionella vill inse ens idag. Och de tenderar inte att vilja tro de allra värsta historier som deras patienter/klienter skulle kunna berätta, för det skulle störa deras egen sinnesfrid. Inte heller vill de tro att de här sakerna är betydligt vanligare än vi tror.

      Dock tror jag att ju större medvetenhet vi får om dessa saker, så kommer det att hjälpa många människor, bara genom medvetenhet om dem, att bearbeta trauman på egen hand. Och förhoppningsvis blir de s.k. “professionella” allt mer öppna för att lyssna till dessa historier.

      Tyvärr tror jag att historien med Thomas Quick kan bidra (och har bidragit) till (ännu) en backlash i terapi och psykiatrisk behandling; att man i psykiatrin och i terapi tenderar att undvika tidiga upplevelser, eventuella förträngda minnen osv för att man inte ska riskera få stämpeln “charlataner” över sig. Att terapeuterna som behandlade Quick inte var professionella betyder inte att teorierna som ligger till grund för den teknik de använde är fel.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Övergrepp på sanningen – Freuds bortträngning av teorin om “förförelse”… at reflektioner och speglingar - Alice Miller II....

meta

%d bloggers like this: