… auktoritära miljöer har stora likheter med radikala miljöer …

March 7, 2021 § 1 Comment

DSC_2920

s 163:

“Vårt sekulära samhälle är ett av de mest individualistiska länderna i världen enlig World Values Survey. Generellt betonas individens självbestämmande väldigt tidigt vilket har både för- och nackdelar. /…/

… auktoritära miljöer har stora likheter med radikala miljöer. Auktoritära miljöer och demokratiska samhällen går inte bra ihop. En grundläggande tanke i demokratiska samhällen är att man vill fostra självständiga individer som är trogna den demokratiska idén, medan man i auktoritära miljöer oftast vill fostra lydiga varelser som är trogna familjen och klanen.”

Eller ledaren, överhuvudet i familjen, gruppen, samhället, landet, rentav hela världen.

Steven Stosny om positiv kontra negativ anknytning – om att göra negativ anknytning positiv innan du försöker lösa saker, samt Bandy Lee om vad som behövs för att bibehålla perspektiv och makt …

January 23, 2021 § 84 Comments

DSC_2706

Steven Stosny om “Positiv kontra negativ anknytning – gör negativ anknytning positiv innan du försöker lösa saker”:

”När parterapi misslyckas, sker det typiskt därför att problem och frågor adresseras medan anknytningen är negativ.

Anknytning är formandet och underhållandet av känslomässiga band. Känslostämningar i en anknytningsfigur har djupgående effekter på den andra, så att välmåendet hos en är sammanflätat med välmåendet hos den andra.  

Vi tenderar att tänka på anknytning som positiv, baserad på kärlek, omsorg, medkänsla, tillit, stöd.

I sanning, de flesta startar på det sättet. Men de starkare anknytningarna tenderar att vara negativa – såna som gradvis har överflyttats till kronisk förbittring, vrede, klander och kritik, drivet av rädsla för att bli övergiven.   

Anledningen att negativa känslostämningar är viktigare för omedelbar överlevnad, får de prioritet att bearbetas hjärnan och dominera minne.

John Gottman upptäckte att det ’magiska förhållandet’ var 5 mot 1, fem eller bättre interaktioner för varje negativ (forskning i företag har visat att de högst presterande teamen ligger närmare 6 mot 1).

De känslomässiga mekanismerna i anknytning:

  • Smitta
  • Intoning

Känslostämningar är smittsammare än något känt virus. Men smitta har också negativ vinkling. Det är mer sannolikt att vi blir bittra eller arga runt omkring en bitter eller arg person än att vi blir gladlynta runt en gladlynt person.

Intoning är mer intim version av smitta, där partners automatiskt tonar in sina känslostämningar till varandra. Det är anledningen till att det verkar som om en strömbrytare kastas in i dig när du kommer hem och känner dig bra och finner att din partner är nere.

Intoning kommer att föra din partners känslomässiga tillstånd upp lite grann och ditt ner ganska mycket, beroende på den negativa förkärleken i känslostämningar.  

Negativ förkärlek får oss att ibland stå emot intoning helt och hållet: ’Jag kan inte låta min partner ta ner mig eller göra mig nervös eller arg.’

Upprepad bruten intoning skapar distans i relationer, vilka karaktäristiskt fylls med bitterhet och, över tid, förakt.

Positivt kontra negativt.

Positiv anknytning är belöningsdriven – du känner dig bättre och gillar dig själv bättre. Negativ anknytning drivs av att reducera sårbarhet, undvika att bli övergiven, eller för att föda egot. Det kan göra så att en del människor känner sig självrättfärdig men inte verkligen som sig själva.  

Partners med positiv anknytning:

  • Känner sig säkra
  • Bibehåller intresse, medkänsla, tillit, kärlek.
  • Har an attityd av anknytning.
  • Befullmäktigar ömsesidigt, uppmuntrar, försäkrar ömsesidigt.
  • Är samarbetsvilliga och förlåter misstag.

Partners med negativ anknytning:

  • Känner sig osäkra.
  • Minskar intresse, medkänsla, tillit, kärlek.
  • Har en attityd av isärkoppling.
  • Engagerar sig i maktkamper.
  • Slår ner/motarbetar, förbiser/tar inte hänsyn till.
  • Framkallar ängslan.
  • Ser varandra som motståndare.
  • Bär missnöje.

I extremt negativ anknytning, är partners misshandlande. Anknytning kan inte bli positiv förrän misshandel har stoppat en tid (vanligtvis ett år eller så).

Misshandelsbeteende måste upphöra innan det kan bli förhandling om saker eller problem i en relation [Nej, att få som man vill eller att hävda sig genom att dominera, leder aldrig till några goda resultat].

Vägen mot negativ anknytning.

Dispyter över saker, problem eller konflikter över anknytningsstilar vänder inte i sig själv anknytning mot det negativa. Snarare resulterar negativ anknytning från upprepade misslyckanden i medkänsla, i synnerhet medkännande självhävdelse.

I medkännande självhävdelse står partners upp för sina rättigheter, privilegier, preferenser, smaker och åsikter på sätt som respekterar den andras rättigheter, privilegier, preferenser, smaker, åsikter, känslighet och sårbarhet hos varandra.

Ökande positiv anknytning.

Misslyckande att visa medkänsla vänder anknytning in i negativitet. Återställande av medkänsla kommer att vända detta tillbaka.

Relationer blir otrygga när där finns hot om övergivande. ’Gör som jag vill eller så finns jag inte här.’

Såvida det finns misshandel, ska det inte finnas hot om övergivande [om misshandel förekommer är det en annan sak].

Attityden i positiv anknytning är ’Vi kommer att komma över meningsskiljaktigheter och lösa problem med värdesättning och respekt för varandra. Vårt band är viktigare än problem och saker.’

Anknytningsattityd.

Anknytning är val. Vi väljer att känna oss anknutna och vi väljer att känna oss avskilda.

I allmänhet gillar människor sig själva bättre när de väljer att känna sig anknutna och gillar sig själva mindre när de väljer att känna sig avskilda.  

I en attityd av anknytning ser partners sig själva som anknutna, det spelar ingen roll var de är eller vad de gör, om de är nöjda eller besvikna på varandras beteende.

De beter sig som om de är anknutna. De gör små anknytningsgester genom hela dagen – korta beröringar, mjuk ögonkontakt, leenden, kramar. De tänker och talar i termer av ’vi,’ ’oss,’ ’vår,’ ’vårat.’

Attityd av avskildhet: partners tänker och talar i termer av ’mig,’ ’jag,’ ’du,’ ’min,’ ’din.’

Att arbeta in ’vi, oss, vår, vårt’ i vardagsvokabulären stärker relationer. Försök att skriva meningar några gånger för att se hur det känns: ’Vi vill att vår relation ska föra den nöjdhet, trygghet, kärlek och lycka vi förtjänar.’

Det utnötta kommunikationsrådet att omvandla ’du-påståenden’ till ’ja-påståenden’ kan inte vända negativ anknytning till positiv. Men att ersätta ’jag-påståenden’ med ’vi-påståenden’ kan.

Vi-påståenden’ tenderar att åkalla gemensamma värderingar, såna som medkänsla och omsorg/bry-sig-om.

Över tid bör känslor av anknytning vara ömsesidiga, men de kommer inte att vara det hela tiden. Vid varje given tidpunkt, kommer en partner att vara starkare än den andra. Att vidmakthålla ensidiga känslor av anknytning ger den stressade partnern tid att återhämta sig. Reaktivt avskiljande gör allting värre.

Länka samman över problem och misstag.

Underhållandet av intresse, medkänsla, tillit och kärlek måste vara viktigare än saker och problem [att inte låta saker bli prestigefrågor]. I den omfattning som partners kan troget hålla sig till dessa prioriteter, för problem dem närmare tillsammans [nej usch, vad farligt!?].  

De är lagspelare. De samarbetar för lösningar som båda känner sig okej kring, utan att någon känner sig åsidosatt, utnyttjad eller behandlad orättvist.

Samarbetsformeln: det värdesatta självet samarbetar, det nedvärderade självet står emot. Om du vill ha samarbete, visa värdesättande.  

Partners med positiv anknytning gör misstag. De ber uppriktig om ursäkt och uppriktiga ursäkter accepteras. Men förlåtelse är en biprodukt av medkänsla som hålls vid liv. Fokusera på medkänsla och förlåtelse kommer att komma naturligt.  

Att lösa saker och problem gör inte negativ anknytning positiv. Att vända negativ anknytning till en positiv löser saker och problem.”  

Och så några bra råd av Bandy Lee på s 138 i boken ovan:

“… för att få större makt utåt skulle folket, till synes paradoxalt, först tona in till sig själva och möta sina egna behov.

Detta inbegriper att försäkra sig om att man får tillräckligt med sömn, äter hälsosamma mål, knyter an med vänner och familj, minskar nyhetskonsumtionen.

Balans, egentid och distans/avstånd, är kraftfulla verktyg för att bibehålla perspektiv, att veta när man ska agera och när man inte ska agera. /…/

‘Ta en paus – detta är ansvar nummer ett!’

Dåligt humör är förbehållet vissa? Och omgivningen får inte reagera på detta. Gör omgivningen det så är risken stor att den får ett rejält utbrott över sig. Försöker NN trigga en reaktion så att hen får ett riktigt utbrott berättigat. Hen måste ju hävda sig själv! 

Vadå, skapa olust så mycket man kan? Fast NN själv blir nog ÄNNU argare och ÄNNU mer på dåligt humör över sitt egna beteende. En tröst, om än ganska klen för hens omgivning. 

Att öppna upp för allting – att vara till service drar oss naturligt in i beaktande av hur vi interagerar med den vidare världen . . . hur vi är sammanflätad med den, hur vi är beroende av den och hur den är beroende av oss. Lär dig hur du kan stärka nätverken i din hjärna som stöttar din känsla av att vara sammanlänkad med människor, naturen och världen i dess helhet …

December 22, 2020 § 82 Comments

“Det bästa och mest pålitliga sättet att få respekt, medkänsla och uppskattning från andra är att ge dem respekt, medkänsla och uppskattning” — S. Stosny

Kristin Neff skriver om “Att odla snällhet och styrka ansikte mot ansikte med svårighet: yin- och yang-självmedkänsla”:

Det vi vet, faktiskt vet du troligen detta från positiv psykologi, negativa känslostämningar tenderar att smalna av vårt fokus. De begränsar det vi kan se

Vi ser bara det som vi gjorde fel och hur vi är fel. Vi kan faktiskt inte se möjligheter, därför att de negativa känslostämningarna har funktionen, evolutionärt faktiskt, att smalna av vår förmåga att se

Positiva känslostämningar – snällhet, trygghet, värme – har effekten att vidga vårt perspektiv så att vi kan ha en vidare syn, så att vi kan se möjligheter, så att vi kanske kunde få en idé av att ‘Åh, jag kan försöka detta. Detta skulle kanske fungera bättre för mig.’

Vår forskning styrker verkligen att denna sort uppmuntrande, visa/kloka röst av medkännande motivation faktiskt är mycket effektivare och mer uthållig när det handlar om att motivera förändring.”

Slog mig när jag läste detta att det är därför som kritik och klander vanligen (ja, kanske alltid?) fungerar så dåligt och riskerar att inte leda till en utkomst som vi skulle önska, kanske alls?

“Kritik – en sak som kan förstöra ett bra äktenskap, beteendet som kan skapa eller knäcka er anknytning. Vi gillar att samarbeta. Kritiska människor verkar omedvetna om denna nyckelfaktor i mänsklig natur: det själv som blir värdesatt samarbetar; det själv som nedvärderas gör motstånd. Om du vill få en beteendeförändring till stånd, visa uppskattning för den person vars beteende du vill förändra. Om du vill ha motstånd, kritisera. Och om du är en kritisk person måste du absolut ta itu med din impuls att kritisera, innan den fördärvar din relation …”

Rick Hanson säger:

“Medan dina egna ansträngningar och prestationer kan kännas personligen belönande, så tjänar de också människor omkring dig, och skapar vågor som påverkar dina vänner och familj, samhället och den vidare världen.

Hur medveten är du om de bidrag som du gör till världen med dina egna personliga ansträngningar? Vet du vilka nyckelvärderingar som är viktiga för dig – plus enkla sätt du kan agera på dessa värderingar i vardagslivet?”

“Du har en del känsla för hur några av dina ansträngningar påverkar dem omkring dig, men det finns tillfällen för dig att omfamna anknytningen mellan att bry dig om dig själv och att att göra skillnad i världen runt omkring dig.

Det kan hjälpa dig att hitta sammanslutningar du kan ansluta dig till som stöttar dina värderingar – såna som bokklubbar, frivilligorganisationer eller meditationsgrupper.

Om tjänst och “det generösa hjärtat” …

December 12, 2020 § 44 Comments

ditt-eftermc3a4le

“Som mänskliga varelser är vår natur att vara altruistiska vilket – lyckligtvis – känns väldigt, väldigt bra och för oss mot en relation med den vidare världen. Dock kräver generositet vishet för att försäkra oss om att vi är verkligt hjälpsamma samtidigt som vi inte överanstränger oss, på skadliga sätt.

Lär dig hur du skickligt tar del av användbara handlingar av altruism, att utvidga din känsla av ‘gemenskap’ och att känna dig mer givande mot dig själv.” – Rick Hanson

y blev arg (läs: aggressiv) igen här ikväll rörande måltid (som så ofta tidigare, något som skulle kunna leda till ätstörningar hos x och kanske i viss mån redan gjort det, samt skapat en knut i magen inför varje mål mat. VILL y verkligen ha det så? Vill han skapa denna sorts känsla hos x? Verkligen?).

Att år ut och år in utsättas för y:s utbrott, dåliga humör, aggressivitet och vrede för än det ena än det andra påverkar också fysisk hälsa (inte bara psykologisk/mental hälsa och välbefinnande) hos den han lever med, i detta fall för x.

Hon började bli otroligt negativ och nedtryckt. Se Rhonda Freeman om påverkan på hjärnan av att bli utsatt konstant för klander och kritik och aggression.

Och hur kan det kännas i slutet av livet, när man ser tillbaka? Att ha behandlat den man borde brytt sig om mest som man gjort? Som när någon, x eller y, ligger för döden t.ex. Vilket eftermäle?

“Vilket arv vill jag lämna efter mig? ‘Vi visste alltid att mamma och pappa var ärliga; vi är inte säkra på att de alltid älskade oss, men vi vet att de alltid var ärliga.’ Eller skulle du föredra att de sa ‘Mamma och pappa var mänskliga och gjorde några få misstag, men jag visste alltid att de älskade oss.’ Vi har aldrig haft en man som skrivit att den viktigaste saken med honom är att stänga ner känslomässigt, ignorera, vara förbittrad eller nedvärderande mot kvinnan i sitt liv. Och ingen man eller kvinna har nånsin skrivit att de alltid måste ha rätt eller ha sista ordet eller vinna en argumentering.”

Och det där med självlugnande, från Gottmans “Marriage Minute”:

Lugna dig själv för nedtrappning.

När det kommer till parkonflikter är det i hettan svårt att lugna ner sig. Det är sannolikt att du upplever en fysiologisk reaktion, sån som snabbare och snabbare hjärtrytm eller att känna dig översvämmad

I dessa stunder är du överflödad och denna kämpa-eller-fly-respons kan antingen stänga ner dina argument eller vända dem i ett tredje världskrig. 

Det är viktigt att ha en del självlugnande metoder i fickan, så att när nästa konflikt uppstår (och det kommer den att göra) du är redo att behålla ditt lugn. Ta tid idag att tänka på alla de sätt som för dig tillbaka till ett lugnt tillstånd. Behöver du ta en promenad? Behöver du sluta dina ögon och andas djupt några gånger?

Öva att göra dessa tekniker till något att ta till i en argumentation, så att du är redo att lugna dig själv och slappna av. Det kommer att ta ner saker ett hack och ge dig och din partner en chans att ha en äkta dialog [inte monolog eller utbrott]. 
 
Det finns så många sätt att lugna sig själv! I den nya Gottman Relationship Coach, lär John och Julie Gottman hur du hanterar konflikt och berikar din relation i denna process.

Kärlek och arbete och lek – mer om drömmar …

December 3, 2020 § 22 Comments

FB_IMG_1603988004533

“Människor fastnar ofta i vissa medel för att nå sina drömmars mål, såna som berömmelse, njutningen att agera och finansiellt lyckande. Men detta distraherar dem från själva målen och håller ofta målen utom räckhåll.”

Ja, det här: hur vill jag se tillbaka på mitt liv? Och det är kanske aldrig för sent att korrigera om kursen?

“Välj en viktig dröm och fråga dig själv: vilka är de grundläggande känslomässiga och mellanmänskliga elementen som är den innersta naturen i denna dröm?

Kunde det finnas andra sätt att fylla denna innersta natur, att åstadkomma det mål denna dröm strävar mot, förutom de sätt som du utövat så här långt? 

Hur vore detta? Vilka än dina rädslor och begränsningar har kunnat vara i det gångna, hitta en känsla av att överlåta dig till drömmen idag. Föreställ dig drömmen på ett sånt sätt så att den drömmer dig – lever genom dig och som dig.

Stanna med upplevelsen av detta, låt den sjunka in i dig och bli stabil inuti dig. Djupt ner, se om du kan känna den innersta naturen hos denna dröm. Och se om du kan säga ‘Ja’ åt den. 

Kärlek och arbete och lek.

För att kunna handla i enlighet med dina drömmar på konkreta sätt, låt oss reflektera över tre nyckelområden i livet:

  • Kärlek: vänskap, intima relationer, att fostra barn [även som lärare], medkänsla, snällhet.
  • Arbete: jobb, karriär, att skapa ett hem, hjälpa andra.
  • Lek: kreativitet, föreställningsförmåga, ha kul, hobbyer, förtjusning, under, vördnad/djup respekt.

Ta en stund att uppskatta/värdera varje område och var medveten om att de kan överlappa varandra i olika omfattning. Vad fungerar, går bra? Och vad önskar du skulle vara annorlunda? 

Ett effektivt sätt att förbättra var och en av dessa områden i livet är att öka omfattningen vilka de är grundade på. 

  • Lustar: aktiviteter, situationer och ämnen som ger dig nöje, glädje, välbehag. 
  • Talanger: dina medfödda/inneboende, naturliga förmågor av ALLA sorter, såna som att skriva, att fixa maskiner, vara rolig, leda möten, förbli lugn under press, laga mat eller spela musik.
  • Värderingar: de saker som är viktiga för dig, såna som barn och miljön/levnadsförhållanden.  

Föreställ dig att det du gillar, talanger och värderingar var och en är som cirklar. Överlappningar av två cirklar är bra och överlappningen av alla tre är det bästa. 

Till exempel, om ditt arbete kombinerar det du verkligen tycker om att göra i dess egen rätt, det du naturligt är bra på och det du bryr dig mest om, då kommer du sannolikt att vara tillfredsställd och lyckosam.

Andra faktorer kan vara relevanta, sådana som arbetsmarknaden, men om du har fått de grundläggande sakerna rätt, följer resten naturligt.”

Vi är i grunden sociala varelser, men idag handlar så mycket om “jag” och egot. Och fokus på detta ger ingen tillfredsställelse? Något vi ser i allt missnöje som uttrycks?

(Hur konstruktivt hanterar vi detta missnöje? Finns det saker vi kan göra redan nu, själva? Men helt klart finns det saker vi INTE kan påverka. Vi kan försöka förändra dem, konstruktivt och icke destruktivt, och ibland kanske vi måste acceptera vissa saker? Det är kanske lättare om vi verkligen har tagit ansvar för vårt eget liv först utifrån de förmågor och tillgångar vi har?)

Att känna att man gör något både för sig själv och andra (“ME” och “WE”), att man gör en verklig insats för det gemensammas bästa, är det som ger allra största och mest genuina tillfredsställelse. Ja, kan man överlappa de tre cirklarna, desto mer tillfredsställda kan vi känna oss?

Idealet är väl att man har ett jobb som känns djupt meningsfullt och där alla tre områden kan tillfredsställas? Eller att man inser att det jobb man gör är viktigt och betydelsefullt, trots dess natur. Och fokusera lite mer på de andra två sakerna och odla dessa?

Drömmar …

November 15, 2020 § 53 Comments

FB_IMG_1604402669222

Ämnen i pelaren ‘Längtan/strävan/önskan.

Att utveckla förmågan att sträva/längta utan att vara bunden att fullfölja dina mål och drömmar, utan att bli styrd av dem och utan att bli alltför besviken om du inte uppnår dem.

Att utforska drömmar för ditt liv som du hade som en yngre person, även som barn. 

Positiva-möjligheter-tänkande. Att se möjligheter, även mitt i risker.” 

Men detta är inte detsamma som “positivt tänkande.”  Hela spektrat av känslostämningar behövs.

“Att utveckla inre föreställningsförmåga, intuition och kreativitet

Att identifiera skärningspunkten mellan vad du har talang för, vad du skulle älska/gilla att göra och vad du värderar.” 

Följa mina grundvärderingar (Stosny) och utöva ensidig dygd (Hanson).

“Att hitta den inre freden/friden och friheten att erbjuda dina egna bidrag utan att bli fångad/fast i andras reaktioner.

Hur man kan handskas med rädslor att bli sedd, att vara lyckosam eller att bli kritiserad.”

Ja, det kan vara ett problem; både att lyckas och kunna hantera kritik. Inte vara beroende av någondera, samt våga utsätta sig för att lyckas.

“Utveckla hälsosam självdisciplin rörande dina mål. Att känna dig mer säker på din kapacitet att göra vad som krävs för att åstadkomma saker.

Att klargöra dina föresatser och prioriteringar i livet. Att skapa en realistisk vision för ditt liv.

Att engagera liv, inklusive dess utmaningar, på basis av ökande ovillkorlig inre känsla av tillfredsställelse.”

Ja, vad skulle jag vilja med det liv jag har framför mig, oberoende av dess längd? Det finns ju inga garantier för nånting, men jag kan ha drömmar, visioner och idéer om vad jag skulle vilja att det innebar och innehöll, hur långt eller kort det än blir. Även om det skulle ta slut imorgon.

Att tala klokt. Det sätt att kommunicera som är en aspekt av ensidig dygd; vilken lägger tonvikten på ditt eget ansvar för det du säger. Och den för med sig sinnesfrid (och välbefinnande) från vetskapen att du har gjort det bästa du kan …

October 24, 2020 § 55 Comments

Rick Hanson

Rick Hanson s 202-203 i boken “Resilient”:

Relationer bygger på interaktioner, och interaktioner bygger på kommunikation som går fram och tillbaka som en volley i tennis.

När det är din tur att ‘slå bollen,’ har du en rad rad alternativ beroende på vad den andra personen just sa. En del av de alternativen är klokare än andra. 

Klokhet/visdom är ett fint ord, men det kan kokas ner till en kombination av skicklighet och godhet. När du talar så är allt du kan göra att sikta mot den dyrbara räckan av alternativ.

Då säger den andra personen nånting som svar, och sänder konversationsbollen tillbaka din mentala väg, och du får en andra chans att sända tillbaka den så klokt som möjligt. 

Det här sättet att se på konversationer är en aspekt av ensidig dygd; den lägger tonvikten på ditt eget ansvar för det du säger och den för med sig sinnesfrid från vetskapen att du har gjort det bästa du kan.

Det är också upplyst självintresse att reducera sidofrågor – såna som ton i rösten eller dåligt valda ord – vilket andra kan fokusera på för att undvika att ta itu med/handskas med det du försöker tala om.

Vad betyder att tala klokt, konkret? Tänk på en relation eller en interaktion nyligen som har varit utmanande för dig – kanske konversationer vänds i fighter eller kyligt ansträngd tystnad – och se hur förslagen nedan kunde hjälpa.

Ha en mental checklista för tal som är klokt.”

Det betyder inte att vi alltid lyckas med detta, men då kan vi försöka reparera och korrigera oss på ett bra sätt.

“För mig har det varit väldigt användbart att hålla i minnet denna definition av klokt tal från den buddistiska traditionen: 

  1. Väl tänkt: siktar mot att hjälpa, inte skada/såra, är inte baserat på illvilja
  2. Sant: allt behöver inte sägas, men det som BLIR sagt bör vara riktigt och ärligt
  3. Välgörande: är njutbart eller användbart för andra, en själv, eller båda.
  4. I rättan tid: kommer när det är lämpligt.”

Man säger inte saker bara för att man måste hävda sig, eller för att vara dum eller såra och det bör vara användbart, inte “för den andras bästa” från höga hästar, eller som nån slags sanningssägare.

Kristin Neff säger att yangsjälvmedkänsla också måste innehålla yin, dvs medkänsla med den andra, även om man inte gillar saker den andra sagt eller gjort eller hur den är.

Och mitt ansvar är att försöka bidra med saker som gör att diskussionen och interaktioner leder till något bra eller snarare inte sårar, gör illa osv.

Kan “den starke (mannen)” säga att han känner något, utan börjar istället klandra och lägga ansvaret hos den andra? Hur är det med vuxenansvaret?

Och om klokt tal enligt buddistisk tradion vidare:

5. Inte hårt/kärvt: det som sägs kan vara fast, passionerat eller hett, men tonen och orden är inte elaka, förminskande [att trycka ner] eller misshandlande.

Det finns en sjätte standard som man kan följa, om det är möjligt, med tal som är:

6. Önskat: var hänsynsfull med att truga/tränga dig på andra; icke desto mindre, tala som du dömer bäst

Om en interaktion är okej, fortsätt. Men om den blir upphettad eller obehaglig, försäkra dig om att ditt eget tal fortfarande är klokt.

Kolla i synnerhet att ditt tal inte är hårt/kärvt. Det är inte VAD vi säger, utan HUR vi säger det, som oftast är det mest sårande eller provocerande för andra.

När du använder klokt tal, känn hur detta sätt att kommunicera känns i din kropp, inklusive ditt ansiktsuttryck, ton i rösten, gester och kroppshållning.

Ta in denna känsla upprepat, berika och absorbera den. så att klokt tal i ökande grad blir förkroppsligat och automatiskt för dig.”

 Och till slut:

Tala för dig själv. 

/…/ Om du är öppen och genuin, uppmuntrar detta andra människor att göra/vara detsamma.

Var försiktig med att tala om för människor vad de tycker, känner eller har för avsikter [eller hur de kommer att reagera].”

Lägg inte ord i munnen på den andra och säg inte på förhand att den andra kommer att reagera på ett visst sätt.

y har den ovanan – och den är sårande. För det är ju inte positiva saker han förväntar sig. Och det är ett sätt att försöka styra en, beskär ens “frihet,” mentalt, på något sätt. Men, ja, är framförallt sårande.

“Nähä! Nu kan jag inte bete mig så?” 

FB_IMG_1603543973216

FB_IMG_1603563763039

Att säga vad jag vill. Men är självhävdelse i en relation att hamra in min poäng eller psyka/platta till den andra?

October 17, 2020 § 40 Comments

FB_IMG_1602874496222

“Hälsosamma, meningsfulla relationer kräver ofta att man säger vad man vill.” 

Viktiga relationer, som parrelationer, vänrelationer, jobbrelationer.

“Ytliga ‘vill’ är lätta att uttrycka – ‘skicka saltet’ – men hur är det med de djupare, mjukare, yngre eller betydande ‘vill’/önskningarna? Hur andra svarade på våra ‘vill’ i barndomen påverkar hur vi upplever och uttrycker dem idag – vad som än händer. 

Är du bekväm med att kommunicera dina mer betydande ‘vill’ i viktiga relationer? Kan du göra detta skickligt? 

Uppenbarligen, om det inte är fysiskt eller känslomässigt tryggt att uttrycka dina ‘vill’ i en relation, gör inte detta förrän det faktiskt är säkert. Ta de steg som är nödvändiga för att skapa trygghet (kanske genom att frigöra dig), sån som att söka stöd hos andra.”

“Medan du kanske vet vilka dina ‘vill’ är, ser det ut som det finns en del saker rörande att hedra dem inuti dig själv, att uttrycka dem fullt, eller förhandla dem skickligt. 

Försök att identifiera de specifika sakerna här, och hjälp sen dig själv på ändamålsenliga sätt.

Till exempel, tänk på nån du vet (eller föreställ dig en sån person) som bryr sig om andra medan denna också är tillitsfullt och skickligt självhävdande rörande hans eller hennes behov, och ‘vill’ – och föreställ dig att du är på det sättet själv, låt den känslan sjunka in, och sen att vara ett steg öppnare och självhävdande, att lära av resultaten, och att vidta steg efter detta.” 

Visualisera detta och låt sen upplkevelsen sjunka in. Stadigt grundad på marken.

När jag sen läser Rick Hansons prat om att säga vad jag vill slår mig:

“Kommunikation hänger inte bara på mig. Andra bidrar också och kanske inte så perfekt eller skickligt. Jag kan bara ta ansvar för mig och mitt. Jag behöver inte ta på mig skulden (all skuld). Eller ta på mig andras.

Vi kan behöva korrigera kursen, om viljan (och insikt) finns hos båda parter.

Återigen, ingen är perfekt, men vi kan duga och vara bra ändå.”

Och vidare från Hansons prat, s 4, min reflektion:

“Fanns det verkligen en överenskommelse till att börja med?”

Och detta gäller även i jobbrelationer. Vi satt i smågrupper och skulle diskutera en jobbfråga. En av deltagarna la ut texten väldeliga och ignorerade när jag bröt in.

Jag skämdes och kände mig ännu olustigare än vad frågan vi skulle diskutera fick mig att känna. Kände mig nedtryckt, liten, skuldtyngdes.

Skämdes för att jag avbröt, men hennes bidrag i denna interaktion var kanske INTE HELLER så skicklig? Om jag nu var “dålig” eller “fel,” så rättfärdigade det inte hennes reaktion.

Hörde hon inte ens vad jag sa?

I detta fall var det kanske inte bara jag som hade ett problem, utan hon också? Det kändes som om ignorerandet var en knäpp på näsan. Så kändes det för mig.

Det visade sig också att alla fyra i gruppen kände olust för det vi skulle diskutera.

Till saken hör att annan kollega som vågat höja sin röst, och säga saker ingen annan vågar, har tystats. Han har bara helt enkelt slutat säga saker. Men är nog fortsatt kritisk och ifrågasättande. Fortfarande stadigt grundad.

Hur är det egentligen med takhöjden här? Lyckligt nog är jag i en position så jag kan segla ovanför. Hur förhållandena är bör vara i andras intresse i högre grad än de är för mig.

“I våra relationer är det verkligen naturligt att vilja ha saker från andra som vill saker från dig.

Lär dig hur du ser och förhandlar runt dessa olikheter och ‘vill,’ så att du kan behålla din relation på en bra och hälsosam plats och att undvika svagheter som lätt kan brytas.

Att föreställa sig att man kommer till en överenskommelse – övning:

“Att använda en nyckelrelation som har en utmanande sak, kommer du att tänka på de olika vill, hindren som ligger i vägen för att lösa upp saken och vad som skulle möjliggöra ett gott resultat – att skapa win-win för alla.”

Och det kan jag göra för mig själv. För min egen sinnesfrid och välbefinnande, även om jag ser ljuset i tunneln.

Att tala från hjärtat …

October 9, 2020 § 41 Comments

“Att prata om neutrala eller relativt opersonliga ämnen är relativt lätt – såna som vädret, priset på mjölk, eller ett företags semesterpolicy – men det är mycket mer utmanande att prata om våra känslor, vill eller problem/tvistefrågor med andra människor. 

Kan du prata öppet och skickligt om saker som vrede, att vara sårad, pengar, sexualitet, längtan efter kärlek, eller att dela hushållsarbete?

Som tillbörligt, kan du vara autentisk, sårbar, oförsvarad/icke försvarsinställd?”  

“Du är troligen mer självavslöjande än många människor och mer bekväm med att vara sårbar och uppriktig/innerlig? 

Dock /…/ fråga dig själv om det verkligen finns möjligheter i dina viktiga relationer att vara mer direkt, ömsint, eller avslöjande. Naturligtvis, var försiktig/klok och försäkra dig om att dina känslomässiga och fysiska trygghetsbehov är skyddade. 

Med detta sagt, finns det saker du kunde säga som du skulle känna är riskfyllda … men är värda att försöka säga, kanske därför att risken faktiskt är mindre än du tror?” 

Att undertrycka dina känslor och inte säga det du vill kan leda till inre domning, tankspriddhet, avstånd till andra och förlorade möjligheter.

Genom att lära dig hur du kan dra nytta av inre allierade, skapa trygga förhållanden för kommunikation och använda klokt tal, kan du förbättra dina relationer och också upptäcka din inre frid.”

“I denna övning kommer du att fokusera på utmanande relationer eller situationer och att tänka på vad som finns i ditt hjärta som du kan säga och hur du kan säga det.

Genom att föreställa dig hur du lägger grunden i din egen favör, kommer du att skapa de resurser som är nödvändiga för att känna dig bekväm med att tala från hjärtat.”

“Att leverera autentisk kommunikation kan verka skrämmande för många av oss, när vi föreställer oss att våra sanningar kan tas emot bra.

Lär hur du kan skapa ett tryggt utrymme och få de inre förmågor som kan hantera situationer som kan gå neråt.”

Att tala från hjärtat.

Ämnen:

  1. Icke levererad kommunikation.
  2. Inre allierade.
  3. Upplevelseprat.
  4. Klokt tal.

Icke levererad kommunikation.

Det som inte har sagts:

När du håller tillbaka hur du verkligen känner så leder det till:

  • Variga sår
  • Tankspriddhet
  • Avstånd till andra
  • och förlorade möjligheter att upptäcka din sanning och att växa

Tänk på en viktig relation:

Har du sagt …

  • Vad du vill? (hushållsarbete, sex, pengar, ton)?
  • Hur du känner?
  • Vad du verkligen tänker? 
  • Varför du kände dig sviken, sårad, nedtryckt? [och att du kände dig så?]
  • Att du hade fel och är ledsen?
  • Vad du uppskattar hos honom/henne?
  • All kärlek i ditt hjärta? 

Om det inte är tillbörligt att prata:

  • Först av allt, se till att du är trygg/säker.
  • Vet din sanning för dig själv.
  • Berätta kanske för andra.
  • Försök skapa förhållanden för kommunikation: 

Prata om pratandet.

Hitta/välj en bra tidpunkt och plats.

Benämn grundregler.

Dra dig ur om det behövs. 

Inre allierade:

Vilka fungerar som såna? Familj? Vänner? Karaktärer? Förebilder i verkliga livet? osv

Upplevelseprat.

Upplevelseprat och policyprat:

Upplevelser Policy
Jag är Du är
Jag känner Det är/finns
Personligt Opersonligt
Subjektivt Objektivt
Process, relation Utkomst, resultat
Ansluten Fristående
Du är experten Andra kanske inte är av samma mening
Att tala för dig själv Att hävda inflytande

Klokt tal.

Tal som är klokt är …

  • Väl anpassat
  • Sant
  • Välgörande, hälsosamt
  • Lägligt, i rättan tid, passande
  • Inte hårt/fränt
  • Och – i idealfallet – önskat

Några ytterligare riktlinjer och rättesnören:

  • Knacka på innan du stiger in. Var mottaglig. Ge det han/hon behöver för att han/hon ska ge dig sitt öra/lyssna. Säg de viktigast sakerna.
  • Var försiktig med att tillskriva känslor eler intentioner/avsikter [lägg inte ord i munnen på den andra]
  • Icke-vålds-kommunikation: när x händer, känner jag y och därför behöver jag z.
  • Förutse bekymmer och olikheter

Öva att föreställa dig att du talar från hjärtat.

Hjärtat talar:

  • Välj en utmanande relation.
  • Vad finns i ditt hjärta som du skulle vilja säga? Hur vill du säga det?
  • Föreställ dig att du sätter upp en bra tidpunkt att tala. Centrera dig själv i hur du vill vara. Påminn dig om dina inre allierade. Föreställ dig att du talar från hjärtat … och att det går bra. Ta in belöningarna av detta. 
  • Föreställ dig sen att du talar från hjärtat … och att det inte går så bra. Se dig själv leva efter din egen kod/dina egna grundvärderingar, att göra det som är lämpligt och att fortsätta tala efter ditt hjärta [det med ensidig dygd]. Föreställ dig realistiskt goda resultat … ta in belöningarna.” 

T.ex. vetskapen och tillfredsställelsen av att ha följt mina grundvärderingar. 

“När hjärtat talar, finner sinnet det oanständigt att invända – Milan Kundera”

Mod – att bland annat se skillnaden mellan att vara stark, fast, direkt, även vildsint – men inte arg. Att i ökande grad grunda dig själv i den bästa träffpunkten att vara både självhävdande och snäll: styrka med hjärta …

September 27, 2020 § 52 Comments

“Att se verkliga hot i relationer, men inte överskatta dem.”

Bli allt bättre på att se saker som de är. Som i tidigare övning: se människor som inte är så pålitliga och därmed kunna se vilka du kan lita på. De senare kanske inte är perfekta, men du kan trots allt lita på dem. De finns där i vått och torrt. Kunna hantera “opålitlighet” i dess olika former.

“Varför inställningen att inte skada andra och en själv är så värdefull. 

Att bli mer medveten om vrede i alla dess former, inklusive förbittring/stark irritation, förargelse, retlighet, felfinnande, lättstötthet, att känna sig sårad, att bli kritisk, att känna sig förolämpad samt agg/ovilja.”

Alla dessa är naturliga känslor.

“Att se kostnaderna av vrede för dig själv och andra. Personlig uppskattning/bedömning av sätt du känner och uttrycker vrede på. 

Att se skillnaden mellan att vara stark, fast, direkt, även vildsint – men inte arg. Att i ökande grad grunda dig själv i den bästa träffpunkten av att vara både självhävdande och snäll: styrka med hjärta.   

Att se de intentioner som du tillskriver andra. Att se andras handlingar som resultat av oräkneliga orsaker, av vilka de flesta inte har nånting att göra med dig. När det är passande, se livet på ett mer ickepersonligt sätt och att inte ta andras handlingar så personligt.

Lättare sagt än gjort. Och uppenbarligen anser Hanson att alla har nytta av att träna detta. Förmodligen i olika grad.

Makten i ensidig dygd. Varför det är bra att leva genom din egna lagar/normer [det Stosny kallar grundvärderingar] även när andra inte gör detta

Att stärka mellanmänskliga kommunikationsförmågor. Det som kännetecknar ‘klokt tal.’ Metoderna i ‘icke-våldsam kommunikation.’ Att arbeta med allmänna könsskillnader i att kommunicera och interagera

Hur man skapar ett ramverk av ömsesidig förståelse, ömsesidig enighet, i viktiga relationer. Att utveckla en känsla av hälsosamt berättigande av att få andra att hålla sina överenskommelser med dig. Hur man kan prata om och laga brutna överenskommelser/avtal

Hur man kan använda förmågorna, styrkorna och inre allierade, som utvecklats i ‘Grunderna för välmående,’ för att stötta ditt helare/fullare självuttryck. Att identifiera, och som tillämpligt, leverera din icke levererade kommunikation.  

Ensidigt ta hand om dina egna behov i relationer.”

Ta ansvar för dig själv. Vilket inte innebär att du inte har rätt att ha krav, reagera osv. Du blir kanske bättre på det senare, på ett, för dig och andra, konstruktivt sätt, som varken skadar dig själv eller andra.

Hur du kan etablera en verklig grund för tillit. Hur du kan krympa relationer till en storlek som är trygg och stöttad av dess underliggande, verkliga grund.   

Att bli bekväm med att se fel, eller att se sätt du kunde vara skickligare i relationer. Hur du kan gottgöra saker, reparera störningar och göra korrigeringar från och med nu. Att röra dig vidare efter att du har gjort vad du kan. 

Hur du kan förlåta andra. Hur du kan förlåta dig själv. 

Att engagera liv, inklusive dess utmaningar, på basis av en ökande ovillkorlig inre känsla av fred.” 

Inte i krig. Mindre och mindre i krig.